- Det gäller att man inte låter sig slås ned. Det är tyvärr många nej man får när man skickar ut manus till en massa förlag. Men små förlag har små resurser och det är svårt att hitta någon som vill publicera, säger hon.
Stina Nilsson har alltid skrivit. Förra året publicerade hon såväl en diktbok som en barnbok. Och det är många ämnen som lockar.
- Jag skriver dikter, romaner, noveller - det kanske blir en deckare så småningom. Vem vet?
Men det är ett ämne hon hittills inte velat beröra i bokform. Sig själv. Stina drabbades av en hjärnblödning när hon var 27 år gammal. Hon drabbades av en till när hon var 28. Nu är hon sjukpensionär och skriver så fort hon har chansen.
Ingen självbiografi
- Det låter konstigt men det var då jag började skriva mer. Och när jag var gravid med min dotter för 16 år sedan började jag skriva ännu lite mer.
Stina Nilsson har flera gånger blivit uppmanad att skriva om sin situation och om det som hänt henne. Men det är ännu inget som hon vill.
- Nej, inte nu. Men om jag skulle hitta en form som passar mig, där jag kanske kan få in lite fiktion, då kanske det kan bli något framöver, säger hon.
För det är just fiktionen som ligger Stina varmt om hjärtat. Fiktion och kvinnoöden.
- Jag är väldigt mycket för kvinnor som slår sig fria. Jag gillar till exempel att kliva in i en annan tid, som exempelvis i filmer med 1700-tals och 1800-talstema. Det var en annan syn då. Det är nästan som att jag sitter och håller andan och ropar "slå dig fri" när jag ser dem, säger hon.
Egna tavlor
I böckernas värld återvänder hon också till kvinnoöden. Karaktärerna och platserna baseras mestadels på fantasi. Men det ska vara fantasier där hon kan leva sig in i handlingen. Något som Stina också vill att läsaren ska kunna.
För fler böcker har hon allt planer på. Sagobok nummer två är redan klar och ligger på illustratörens bord.
Men då Stina själv också är intresserad av målning har hon valt att ta med vissa målningar i sitt bokskrivande. Exempelvis i boken "Andetag" där bilden på framsidan är en målning som Stina Nilsson själv gjort.
- Jag tycker att det är roligt. Jag sysslar lite med allt. Men nu är inte fysiken så pass bra längre så jag har slutat med vissa delar. Men förut skrev jag dikter som jag sen gjorde låtar av och framträdde med. Men just nu är det mest skrivande som gäller, säger hon.