Fick ersättning av en tillfällighet
NORRKÖPINGRörmontören Nils Rydström föll och skar upp underarmen på jobbet.Tio år senare fick han ut 12.000 kronor på en försäkring.- Det var en ren tillfällighet att jag fick veta att jag hade rätt till dem, säger han.
Nils Rydström fick 12 000 kronor i ärrersättning tio år efter att arbetsolyckan skedde. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
Nils Rydström, 34 år, skadade sig på jobbet 1989, efter fyra år inom yrket som rörmontör. Olyckan skedde när han arbetade på ett nybygge. Han snubblade och föll med en toalettstol i famnen och skar upp sin högra underarm.
- Det var lite klumpigt, man är ju det i början.
- Blodet sprutade och jag skrek högt. Som tur var arbetade jag inte ensam och min kollega band om armen för att hindra blödningen. Det gäller att man har bra folk omkring sig när olyckan sker.
Nils fördes till sjukhus där han syddes med 12 stygn. En kort tid efter operationen fick han problem med infektion i såret.
<b>Har ett synligt ärr</b>
- En köttbit som de hade sytt fast ruttnade. Jag fick fyrtio graders feber och armen blev alldeles röd. Det var blodförgiftning, berättar Nils.
Efter olyckan var Nils sjukskriven i två månader. I dag har han ett synligt ärr, men i övrigt har han inga men av skadan.
När han träffade Sören Månsson på Byggnads fick han veta att han hade möjlighet att få utseendeersättning, eller ärrersättning, som det också kallas.
- Han sa att det här var en typisk grej att söka ersättning för. Så jag gjorde det. Sedan gick det blixtsnabbt. Jag behövde inte vänta längre än en månad på pengarna.
Tio år efter skadetillfället fick Nils 12.000 kronor i ersättning från örsäkringbolaget för sveda och värk.
<b>Machoattityd råder</b>
Nils anser att attityden inom byggbranschen gör att få anmäler arbetsskador.
- Det här är ju lite av ett machoyrke, där de flesta har flera blessyrer. Särskilt på byggarbetsplatser brukar det råda en rättså rå stämning, där man inte gnäller över skador. Men jag tror att attityden börjar förändras. De är a och o att skadan anmäls. Annars går det inte att få ut någon ersättning.
Nils har varit illa ute vid fler tillfällen under sitt yrkesverksamma liv. En gång när han svetsade fattade hans arbetskläder eld. Han bar fel arbetskläder, egentligen ska de vara gjorda av bomull eftersom syntetmaterial smälter och ger ordentliga brandskador när det kommer i kontakt med huden. Som tur var bar Nils dubbla långkalsonger som skyddade huden.
- Jag slog med handen mot elden för att släcka den, men då började det brinna i handflatan istället. Jag var tvungen att kasta mig ut i snön. Brännskador, klämskador och fallolyckor är vanliga.
Tidspressen inom branschen är en orsak till arbetsolyckor och arbetsskador, menar Nils.
- Arbetet ska helst vara klart innan man har börjat. Det leder tyvärr till slarv med säkerheten.
Så jobbar vi med nyheter