Att äta bakverket som kallas semla är en gammal tradition. Meningarna skiljer sig dock åt angående semlans ursprung och när den introducerades i Sverige, men den verkar ha funnits här ett bra tag, den sägs vara orsaken till den svenske kungen Adolf Fredriks död år 1771.
Tilläggas bör dock att den där bullen var kungens avslutning på en middag bestående av ett stort antal rätter, så det efterföljande slaganfallet och avlidandet kan nog inte enbart skyllas på fettisdagsbullen.
Den moderna semlanIdag finns bakverket i flera länder, den är populär i Skandinavien, Finland och Baltikum. Den kommer också i många olika skepnader, i ett välsorterat bageri kan man finna ett stort antal olika varianter att välja bland.
Semlan skiljer sig även i sin utformning från det ena landet till det andra. Medan det i Sverige är vanligast med en fyllning av mandelmassa, fylls bullen i Finland och Norge ofta med sylt. Florsockret som vi brukar se på semlans lock kan även bytas ut mot till exempel hackad mandel, pärlsocker eller kanel.
Vårt lokala firandeHos Sockerbagarna i Norrköping arbetar man på Fettisdagen för fullt med semlan. Det kommer gå åt ganska många i år, 5340 stycken är det beräknat att bageriet ska få ut.
- Fettisdagen är en jätterolig dag på året för oss, liksom alla andra dagar som är speciellt ägnade åt bakverk. Men det här är nog ändå den största dagen på året för ett bageri, säger Jens Malmqvist som är delägare i verksamheten.
Att semlan är en stor inkomstkälla märks väl på marknaden, dess säsong är nu så lång att den ofta sträcker sig från nyår till påsk.
- Egentligen kan det väl bli lite mycket, man vill ju inte tröttna på semlan. Men å andra sidan finns den ju i så många varianter nu, säger Jens.
Läs mer i tisdagens tidning.
