Askgravplatsen på Norra kyrkogården i vackra höstfärger.
Den allmänna trenden de senaste åren när det handlar om begravningar har varit att andelen kremeringar ökat. Det har gjort att Svenska kyrkan satsat mer på askgravplatser, det vill säga ett område där askan efter den avlidne gravsätts.
På fredagen, alltså dagen innan Allhelgonadagen, invigs till exempel en ny askgravplats på S:t Laurentii kyrkogård i Söderköping. I Norrköpings pastorat finns åtta sådana platser varav sex är anlagda från 2018 tills idag.
Nu visar dock nya siffror från Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF), sammanställda av Nyhetsbyrån Siren, att kremationsfrekvensen, alltså andelen avlidna som kremeras, sjönk 2022. Statistiken visar att 82 procent av de avlidna kremerades förra året.
– Vi tror att det har att göra med pandemin och att vi nu har gått tillbaka till normalnivå, säger Dennis Jansson, vd på SKKF, till Nyhetsbyrån Siren.
Norra kyrkogården har en askgravplats för de som väljer kremation.
Enligt Dennis Jansson var kremationsfrekvensen året innan, alltså 2021, ovanligt hög.
– Vi tror att det var en tillfällig förändring och att många som dog i covid under 2020 kremerades i början av 2021, säger han.
En skylt förklarar vad som gäller för gravsättning vid en askgravplats.
Tittar man närmare på statistiken för olika församlingar och pastorat framgår också att det varierar kraftigt mellan landets 57 krematorieorter: från 55 procent i Kiruna till 96 procent i Mariestad. I Norrköping låg siffran förra året på 85,18 procent medan Linköping har bland den högsta andelen i landet: 93,48 procent.
1990 var kremationsfrekvensen i Sverige 61 procent.
Kremationsfrekvensen i Linköping var bland de högsta i landet med 93,5 procent medan Norrköping låg på 85,18 procent.