Drygt 80 personer har dömts för hets mot folkgrupp i landets tingsrätter de två senaste åren. Siffrorna har tagits fram av Nyhetsbyrån Siren via arkivet Acta Publica. Ungefär en tredjedel av fallen gäller näthat.
– Hets mot folkgrupp är det vanligaste hatbrottet på nätet, säger Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, till Siren.
– Det som särpräglar hets mot folkgrupp på nätet är den enorma spridningseffekten och det är ju en extra belastning för offren, fortsätter hon.
Men antalet personer som dömts för hets mot folkgrupp de två senaste åren är betydligt färre än under 2021, då Nyhetsbyrån Siren gjorde en liknande sammanställning.
2021 dömdes 72 personer för hets mot folkgrupp, vilket kan jämföras med 84 personer under 2022 och 2023 tillsammans.
I Östergötland är det sällsynt med fällande domar. I Norrköping har endast en person åtalats och fällts för hets mot folkgrupp under senaste tvåårsperioden.
Linköping hade ett uppmärksammat mål i oktober förra året då en man fälldes efter att ha eldat upp koranen utanför en moské. Ärendet var det första där en koranbränning ledde till fällande dom.
Föreningen Näthatsgranskaren låg bakom en stor del av anmälningarna, 39 stycken, som ledde till domar 2021, men har de senaste åren inte varit lika aktiv.
Majoriteten av de dömda i Nyhetsbyrån Sirens genomgång är män och en knapp tredjedel var barn mellan 15 och 17 år vid tiden för domen.