Färre dödsolyckor på jobbet
NORRKÖPINGI fjol anmäldes 54 arbetsolyckor med dödlig utgång till Arbetsmiljöverket. Två av olyckorna inträffade i Östergötland, en av dem i Norrköping.
I landet har dödsolyckorna i arbetet minskat med två. I Östergötland omkom två anställda även år 2000. Under 2000 omkom också en östgöte på väg till arbetet då han krockade med en älg.
<b>Norrköping</b>
Dödsolyckan i Norrköping i fjol inträffade den 18 juni på Saltängens mekaniska verkstad.
En man skulle lyfta ett fem ton tungt betongblock med en travers. Han fick betongblocket över sig.
Inga vittnen finns till olyckan. Den omkomne hade arbetat 25 år på företaget och var mycket erfaren.
Momentet har aldrig ansetts vara särskilt riskfyllt. Efter olyckan säkras balkarna med kedjor före lyft.
Den andra dödsolyckan var i på bangården i Motala den 11 maj. Den omkomne befann sig i slutet av ett tågsätt som backade och han kom under den sista vagnen.
Även 2000 inträffade en dödsolycka på en arbetsplats i Norrköping. En man fick ett betongblock över sig vid rivning i Navestad.
<b>Vill ändra lag</b>
Riksdagsman Carlinge Wisberg (v) diskuterade i en interpellationsdebatt i fjol med Mona Sahlin om arbetsolyckor. Wisberg vill ha större möjlighet att ställa arbetsgivarna till ansvar. Sahlin lovade att regeringen skulle återkomma. I dag finns en regeringsskrivelse som föreslår lagändring i den riktning Wisberg önskat.
- Nu krävs opinion för att få igenom lagändringen, säger Wisberg. I dag läggs nästan alltid polisutredningar om olyckor ner därför att det ska bevisas att en fysisk person handlat fel. Det är en arbetsledare som får ansvaret och det går inte att bevisa att han eller hon felat. Jag menar att ansvaret alltid ska ligga på en juridisk person, alltså företaget.
<b>Totalt arbetsgivaransvar</b>
- Om vi tar olyckan på Saltängens mekaniska verkstad skulle med en ändrad lag företaget vara ansvarigt och kunna bli fällt. Nästan aldrig döms någon i dag för arbetsmiljöbrott. Jag tror även att ett totalt arbetsgivaransvar på det här området vore bra för företagen. Arbetsmiljöarbetet skulle få en starkare ställning. På kort sikt kan det bli dyrt för arbetsgivarna att förbättra arbetsmiljön. På längre sikt blir det en vinst med friska anställda i god arbetsmiljö.
Dödsolyckorna i arbetslivet har minskat senare år. 1961 omkom 362 personer i arbetslivet, 1971 220, 1981 133, 1991 79 och 2001 44. Minskningen beror på att skyddskraven höjts.
Från år 2000 har dödsolyckorna minskat med fem. Av de omkomna i fjol var 44 anställda och tio egna företagare. Fem omkomna var kvinnor.
Utöver de 54 omkom två under ams-arbete och två under uppdrag för frivilliga flygkåren.
De flesta omkommer i olyckor på byggarbetsplatser och där maskiner är inblandade. Tolv olyckor inträffade på byggarbetsplatser och elva där maskiner fanns med. Fem dog i elolyckor mot 0 året före.
<b>Oro</b>
Arbetsmiljöverkets generaldirektör Kenth Pettersson säger i ett pressmeddelande att han oroas över ökningen av dödsolyckor bland anställda. Han hoppas det är en tillfällighet då dödsolyckorna hela tiden minskat sedan 60-talet. Han är även bekymrad för elolyckorna. Vid elarbete är skyddskraven höga och väl kända.
De flesta dödsolyckorna inträffar i storstadslänen, sju i Stockholm, elva i Västra Götaland och sex i Skåne.
Gotland, Jämtland och Uppsala län hade inga dödsolyckor i arbetslivet under förra året.
Så jobbar vi med nyheter