– Behovet av sommarkollon för socialt utsatta barn är stort. Det finns många ensamstående mammor utan bil som den här den här verksamheten betyder mycket för, säger Lars Hanson på familjehemsenheten på Norrköpings kommun.
Han är den som tar emot ansökningarna från familjer som vill ha en plats på sommarkolonierna som kommunen är med och delfinansierar.
Kommunen driver inte några egna sommarkolonier idag men ser fortfarande till att så många barn som möjligt kan åka till kollon som är kostnadsfria för familjerna.
Det handlar om runt 200 platser sammanlagt för de barn som framför allt kommer från socialt och ekonomiskt utsatta förhållanden.
– Det finns kommuner som tar emot dubbelt så många barn som Norrköping men de har börjat ta ut avgifter, säger Lars Hansson.
För honom är det inte ett tänkbart alternativ att kommunen skulle ta betalt för koloniplatserna.
Även om det bara skulle röra sig om några hundra kronor skulle det innebära att många familjer valde bort kollot.
– Jag vägrar att ta ut en avgift från föräldrarna, förklarar Lars Hansson.
I Norrköping får Österviks sommarkoloni kommunalt stöd, men även familjelägret i Sjöberga dit hela familjer kan åka för miljöombyte under sommaren.
– Det är bra för de asylsökande och flyktingfamiljer som inte alls har någon möjlighet att åka bort på semestern, säger Lars Hansson.
Numera ställer också Brevik, som drivs av KFUM, upp med ett hundratal friplatser till de barn som saknar ekonomiska förutsättningar för en lägerplats som annars kostar tusentals kronor. Men den verksamheten finansieras inte av kommunen överhuvudtaget.
Lars Hansson konstaterar att kommunens anslag till koloniverksamheterna har minskat de senaste åren.
– Men kommunen vill ändå göra vad vi kan för de här barnen, säger han.
– Det är lite olika mellan kommunerna. Men överlag är sommarkollona en verksamhet som fallit mellan stolarna, säger Ann-Charlotte Münger, barn- och ungdomsforskare vid Linköpings universitet.
Hon har i flera år forskat om Svenska sommarkolonier.
Nu är hon aktuell med en bok som kartlägger utvecklingen för sommarkolonierna i Stockholm under 130 år. Hon ser en tydlig trend och är inte särskilt optimistisk inför framtiden.
– Än så länge har inte Norrköping gått i samma spår som Stockholm. Där är det numera så höga avgifter på de kommunala kollona att det finns stödföreningar som driver kollon för de barn som inte har råd att åka till kommunens, berättar Ann-Charlotte Münger.
Hon menar att risken är mycket stor att vi ser samma utveckling även i Norrköping och i andra städer. Enligt Münger är risken att sommarkolonierna blir medelklassbarnens projekt.
Men den bilden känner inte Lars Hansson igen från Norrköping.
– Här är behovet fortfarande jättestort, säger han och poängterar att väldigt få barn som söker kolloplats får avslag på grund av platsbrist.
Men han menar samtidigt att om det inte vore för Brevik som ställer upp med gratis platser så skulle kommunen ha svårt att låta alla barn som vill åka på sommarkollo.