Farhågorna slog in: Akuten på Vrinnevisjukhuset bantas rejält
Det blev som många befarat när landstingsstyrelsen i går presenterade det färdiga besparingsförslaget. Akuten i Norrköping krymper betydligt. Den är visserligen öppen dygnet runt, men på natten finns det varken någon ortoped eller kirurg. Och alla olycksfall skickas direkt till Linköping.
Paul Håkansson (s), landstingsstyrelsens ordförande, och Anna-Lena Sörenson (s), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, informerade i går landstingets chefer om hur man ska spara 300 miljoner. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Mödrahälsovården i Åby och Östra Husby läggs ned. De blivande mammorna får åka till Vrinnevisjukhuset, där förlossningen blir kvar.
Byter patienter
Sjukhusen i Östergötland byter patienter med varandra och blir alla specialister inom olika områden. Motala på planerad ortopedi, Norrköping på planerad kirurgi och Linköping på akut och kostnadskrävande vård.
Rygg- och kärlkirurgi koncentreras till Linköping. I gengäld får Vrinnevisjukhuset fler planerade operationer på dagtid. Till exempel kommer Vrinnevisjukhuset att få ta över operationer av ögon och öron från Universitetssjukhuset i Linköping. Viss gynekologi och urologi kommer också att flyttas från Linköping till Norrköping.
- Vården blir mer effektiv med samverkan, säger landstingsdirektör Åke Rosandher. I dag finns samma vård på alla tre sjukhusen. Nu blir den på ett sjukhus istället.
Gamla prioriteras
Vissa grupper prioriteras. Det är äldre som har flera olika sjukdomar, kroniskt sjuka och funktionshindrade, barn som lever i utsatta miljöer och far illa, psykiskt funktionshindrade och långtidssjukskrivna med behov av långvarig och samordnad rehabilitering.
- De här människornas behov ska tillgodoses av den nära vården, säger Anna-Lena Sörenson, hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Tanken i hela arbetet har varit att värna om de här grupperna.
Men för övrigt kommer alla att få vara med och betala de 300 miljonerna som ska sparas. All verksamhet måste spara tre procent, förutom de redan föreslagna besparingarna. Pengar måste tas från landstingets övriga verksamhet också.
Genom bland annat lägre läkemedelskostnader, mindre bidrag till kollektivtrafiken, stopp för fri sjukvård och läkemedel till personal har landstinget fått ihop 108 miljoner. Av dem ska 63 miljoner användas till att minska besparingskravet på 300 miljoner. Och 45 miljoner ska användas till omställningen. Därmed har 90 miljoner avsatts till den stora omorganiseringen.
Vrinnevisjukhuset är i dag organiserat i fyra olika centrumenheter. Alla centrum försvinner. Istället kommer det att bildas nya länsövergripande centrum.
- Med den nya organisationen kommer vi att halvera antalet centrum, säger Åke Rosandher.
Gunilla Gunnarsson är i dag chef för kirurgicentrum på Vrinnevisjukhuset. Hon är föreslagen som ny länsövergripande centrumchef för kirurgi- och onkologicentrum.
Några mil extra
- Jag hoppas det kan bli något bra av detta, säger hon. För de invånare som tvingas åka några mil extra är det förstås negativt. Men det finns också bitar som är positiva. Om man till exempel är 80 år och lider av hjärtsvikt ska vården finnas på nära håll.
När stora delar av akutsjukvården försvinner från Vrinnevisjukhuset är farhågorna att också kompetens kommer att försvinna från sjukhuset.
- Jag hoppas det ska bli attraktivt att jobba med planerad kirurgi, säger Gunilla Gunnarsson. Med en planerad verksamhet kan man utnyttja alla sängar och därmed bli effektivare. I dag måste man hålla ett visst antal sängplatser tomma, eftersom man inte vet hur många akutfall som kommer in.
Kirurgicentrum vid Vrinnevisjukhuset har ett sparbeting på 11,9 procent.
- Jag ska sätta mig ner med verksamhetscheferna och diskutera hur vi ska göra det här på bästa sätt, säger Gunilla Gunnarsson. Men självklart går det inte att spara 300 miljoner utan att det känns på alla tre sjukhusen.
Så jobbar vi med nyheter