Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Färgargården - ett ihop-plock

Foto:

Norrköping2010-09-18 03:00
Stig Sundström
2000-talets Norrköpingsbor som fullföljer gamla uteserveringstraditioner går eller åker gärna till Färgargården. Ett ställe där omgivningen utgörs av grönskande sluttningar ned mot Strömmen.Det är en gård med annorlunda bakgrund än de andra i serien "Uteserveringar genom tiderna". Den här gården består av en samling ditflyttade byggnader. De kom med början 1931 från Dala-Floda, Gagnef och Almstad i Tåby. Mangårdsbyggnaden på Lida gård i Smedby med anor från 1700-talet blev pricken över i 1938.Färgargården och dess museum etablerades sålunda under samma decennium som Röda Stugan vid strömkröken utanför hamnen försvann. Och här i en västligare del av den slingrande Strömmen fick framtidens folk ett nytt populärt uteställe. Den gamla mangårdsbyggnaden tjänade som serveringshus från början. Numera utgår ju serveringen från nytt kök i en nybyggd gårdsdel ovanför de ditflyttade husen. Men den gamla gårdsmiljön är densamma. Serveringens läge alldeles invid Strömmens promenadstråk bort förbi Kneippen till Femöresbron är väl funnet. Efter, eller under, folks promenerande är ju fikarasten en höjdpunkt.Folkparken
På andra sidan Strömmen ovanför Åbackarna fanns också en servering i Folkparken nästan rätt över Färgargården. På en platå med utsikt ned mot Strömmen gick blicken mot industrilandskapets början vid Dragsbron. Alldeles i närheten ligger än i dag en trappa till Åbackarna. Vegetationen har för länge sedan tagit bort utsiktsmöjligheten. Serveringen är också borta. Folkparken var redan från dess anläggande i slutet av 1800-talet en gigantisk pick-nick-park. Parken var tänkt som ett rekreationsområde med mjuka kullar, träddungar, fina gräsmattor och delar av ängsmark.Med en sådan lockande beskrivning var det ingen risk att parken inte skulle komma att utnyttjas. Massor av folk, de flesta arbetare från stans alla fabriker, drog upp till Folkparken på sin fritid med matsäckskorgar och dryck. Där slog de sig ned på breda ytor mitt i eller ut mot kanten ovanför Åbackarna för utsiktens skull. Andra mer finklädda än för pick-nick kunde gå till serveringen efter promenaden på parkens många slingrande vägar. Mitt i Folkparken uppfördes ett "lusthus". Däromkring var det stort utrymme och den lilla paviljongen var estrad för olika framträdanden, tal och spel. Här kunde samlas väldigt mycket folk vid firandet av olika slag, svenska flaggans dag, valborgsfirande och liknande. Vanliga dagar kunde man där också bulla upp med sitt eget medhavda och njuta sitt parkliv från paviljongen. Himmelstalund
Utvärdshus fanns också i samband med brunnsrörelsen vid Himmelstalund. Där fanns restaurang, teater och annan underhållning. Man behövde heller inte vara inskriven gäst för att få dricka ur hälsobrunnen. Fattiga Norrköpingsbor fick då pallra sig upp mycket tidigt på morgonen för att dricka källvattnet. Många fabriksarbetare drack brunn före den slitiga arbetsdagen med tanken att kunna få bot mot svag hälsa. På andra sidan Strömmen vid Kneippkuranstalten tillät statuterna också allmänheten tillträde till serveringarna, vilket gav Norrköpingsborna ytterligare möjligheter. Från Kneippkuranstalten spreds hälsotipset att gå barfota i vått gräs för att också den vägen sprida känslor av hälsa upp genom ben och kropp. Gav det månne dubbel effekt att gå barfota från Kneippen, via Femöresbron till Himmelstalund och få sig ett glas källvatten att dricka? Två skilda typer hälsokur hade där sin brygga.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping