Får en chans till
NORRKÖPINGSecond Chance School på Marielundsgymnasiet ser ut att räddas. Men med ett nödrop. Kommunen vill bara betala det allra nödvändigaste - medlemsavgiften på 50.000 kronor. För själva verksamheten ser det inte ut att bli några extra pengar för 2002. För 2003 ser det dock ljusare ut.? Det är lite snopet det här, säger Rolf Kalamark, rektor på skolan.
Kompromiss
Men nu ser det ut att bli en kompromiss. Humanistiska nämnden föreslår att kommunen ska betala medlemsavgiften i det europeiska nätverket Second Chance School för 2002. Avgiften är 50.000 kronor.
? Det absolut viktigaste var att åtminstone behålla platsen som Second Chance School, säger Rolf Kalamark.
Skolan ville egentligen också ha 600.000 kronor för själva utbildningsverksamheten under 2002. Därav blir det nu inget. Och det får konsekvenser, enligt Kalamark.
? Vi kan inte köpa in de kurser åt eleverna som vi vill göra. För att till exempel få ett lagerjobb krävs truckförarbevis, och det kostar pengar.
Följden blir att skolan får behålla eleverna längre tid och att det blir svårare att få ut dem på praktikplatser.
Omprioriterar
Till viss del har de uteblivna pengarna till verksamheten redan fått konsekvenser.
? Under våren har vi fått omprioritera från andra delar av verksamheten på skolan, säger Kalamark.
Hur den omprioriteringen gjorts och exakt vilka konsekvenser de fått kan dock Rolf Kalamark inte redovisa.
Å andra sidan har Marielundsgymnasiet hittills inte fått några pengar av kommunen för själva verksamheten inom Second Chance School. Pengar har sedan starten 1999 istället omfördelats inom Marielundsgymnasiet budget.
Det är för att inte riskera att snedfördela inom Marielundsgymnasiet som skolan vill ha extraresurser.
Så Second Chance School kommer att gå på lågvarv under resterande år, men för 2003 finns en ljusning i sikte. I beslutsförslaget står att kommunen ska avsätta pengar i sin budget för såväl verksamheten som medlemskapet för år 2003. Däremot sägs inget om hur mycket pengar det kan bli. Den diskussionen skjuter man därmed upp till kommunen kommande budgetförhandlingar.
Folkbladet har utan framgång sökt ordföranden i humanistiska nämnden, Christer Nilsson, för en kommentar.
Christer Nilsson är också kommunalråd med skolfrågorna som sitt ansvarsområde. Humanistiska nämnden väntas ta beslutet på tisdag. Därefter skickas ärendet vidare till kommunstyrelsen som får frågan på sitt bord i augusti.
<B>Fakta/Second Chance School</B>
Second Chance School var från början ett EU-projekt och startades 1997. Från 1999 har projektet övergått till att vara ett fast inslag i EU. 1999 var också året då Marielundsgymnasiet blev en del av Second Chance School. Då fanns 14 skolor och tills nu har antalet växt till dryga 20. Skolor finns i 14 länder i Europa - även utanför EU. För ett år sedan blev även en Malmöskola medlem i Second Chance School.
Idén med skolformen är att ge elever med bristande baskunskaper och som inte passar in i den vanliga gymnasieskolan en andra chans och därmed en ny väg in på arbetsmarknaden. En stor del av utbildningen är förlagd till arbetsplatser där eleven gör praktik. Målet är att alla elever ska få arbete eller söka sig vidare till annan utbildning.
Ett viktigt inslag i Second Chance School är mentorerna. På varje arbetsplats som tar emot en elev finns en mentor som följer och avsätter tid för eleven. Mentorerna avlönas för sin insats, något som Rolf Kalamark anser är nödvändigt för att få en bra kvalitet på mentorskapet.
I Norrköping går ett 40-tal elever på Second Chance School. Skolan redovisar goda resultat i hur många av eleverna som får arbete efter sin utbildning.
Second Chance School var från början ett EU-projekt och startades 1997. Från 1999 har projektet övergått till att vara ett fast inslag i EU. 1999 var också året då Marielundsgymnasiet blev en del av Second Chance School. Då fanns 14 skolor och tills nu har antalet växt till dryga 20. Skolor finns i 14 länder i Europa - även utanför EU. För ett år sedan blev även en Malmöskola medlem i Second Chance School.
Idén med skolformen är att ge elever med bristande baskunskaper och som inte passar in i den vanliga gymnasieskolan en andra chans och därmed en ny väg in på arbetsmarknaden. En stor del av utbildningen är förlagd till arbetsplatser där eleven gör praktik. Målet är att alla elever ska få arbete eller söka sig vidare till annan utbildning.
Ett viktigt inslag i Second Chance School är mentorerna. På varje arbetsplats som tar emot en elev finns en mentor som följer och avsätter tid för eleven. Mentorerna avlönas för sin insats, något som Rolf Kalamark anser är nödvändigt för att få en bra kvalitet på mentorskapet.
I Norrköping går ett 40-tal elever på Second Chance School. Skolan redovisar goda resultat i hur många av eleverna som får arbete efter sin utbildning.
Så jobbar vi med nyheter