Överflödet av lediga lärartjänster kort innan terminsstart är ingenting som förvånar henne, tvärtom. Däremot blir problemet påtagligt i år till följd av de skärpta kraven på lärarlegitimation som trädde i kraft den 1 juli.
– Bekymret är samma som alltid, säger Miia Austa. Skillnaden är att det tidigare inte varit lika tydligt eftersom man har anställt obehöriga och inte pratat så högt om det.
– Vi börjar se effekterna av att läraryrket har missbrukats under väldigt lång tid. Jag hävdar att det här har pågått i 20 år, minst. Skolan fungerar som en budgetregulator i alla kommuner och man hoppas på att det inte ska märkas. Till slut hamnar man i det här läget.
Miia Austa påpekar att svaret på problemet inte enbart ligger i pengarna. I Norrköping ser facket en ökad rotation inom skolorna i kommunen, där skolorna konkurrerar med arbetsvillkor snarare än löner. Svårast att rekrytera är det för skolorna utanför stadskärnan.
– Det vi hör från politiskt håll är att bra lärare ska tjäna bra med pengar – vad är då en bra lärare? Man kan inte gå ut och lova att om du utbildar dig till lärare och blir en bra sådan kan du tjäna pengar, annars riskerar du att jobba ihjäl dig för ingenting.
Både kommun och stat måste kliva in och börja prata om de verkliga problemen – lärarnas arbetsvillkor, menar Miia Austa.
– Man krafsar på ytan och pratar om oväsentliga saker i sammanhanget, som ordningsbetyg och mobiltelefoner. Det är inte där skon klämmer.
– 80 000 lärare funderar på att välja ett annat yrke. Det är dags att börja fundera på vad som ska göras för att lärare inte ska sluta vara lärare. Varje lärare som slutar är ett oerhört slöseri.