Evigt liv - men hur?

Drömmen om evigt liv har alltid lockat människor. De praktiska råden för att nå hit är lika från 1700-talet och fram till vår tid. Det handlar om rätt mat, motion och bra sömn, då som nu. Det visar Janicke Anderssons forskning.

"Vi vill uppnå det eviga livet men vi vill göra det här på jorden och själva bestämma spelreglerna. Det skriver Janicke Andersson i sin avhandling "Konsten att leva länge". Hon disputerar på fredag vid Tema äldre och åldrande, Linköpings universitet.

"Vi vill uppnå det eviga livet men vi vill göra det här på jorden och själva bestämma spelreglerna. Det skriver Janicke Andersson i sin avhandling "Konsten att leva länge". Hon disputerar på fredag vid Tema äldre och åldrande, Linköpings universitet.

Foto:

NORRKÖPING2007-01-13 06:00
På fredag disputerar Janicke Andersson vid Tema äldre och åldrande vid Linköpings universitet. Under fem år har hon undersökt idealet om evig ungdom och det oändliga livet, genom att främst studera historiska handböcker om hur man förlänger livet och jämfört dem med dagens debatt och rådgivningsböcker.
På 1700-talet var uppfattningen att människan hade en optimal ålder, ända upp till 250 år, som antogs vara patriarkernas ålder berättar Janicke Andersson.
- I dag finns ingen bortre gräns för hur länge vi tror oss kunna leva. Det finns föreningar och inrättningar som arbetar för ett längre, ja till och med ett evigt liv på jorden, säger hon.
Det senaste i jakten på det eviga livet är att frysa ner döda med förhoppning om att de en dag ska kunna tinas upp igen

Moralisk fråga
Vi känner väl alla pressen på oss att vara unga och starka. Åldrandet och döden kan motarbetas genom dylika hälsoråd. Det är inte bara media som trummar ut detta budskap. Även samhällsapparaten informerar gärna om hur mycket olika sjukdomar kostar och om vad vi som individer kan göra för att inte bli sjuka och för att fördröja åldrandet.
Janicke Anderssons forskning visar att ansvaret för det egna åldrandet har utvecklats till en moralisk fråga som även kan användas för att skuldbelägga den egna individen
- Man kan säga att människor har fått verktyg för att bromsa det biologiska åldrandet. Den som väljer att inte göra detta anses visa tecken på moraliska brister. Livet har utvecklats ett personligt projekt som handlar om självkontroll och disciplin.
Det synesättet genomsyrar också de historiska handböcker, där människor som har drabbats av sjukdom inte ses på med någon tillåtande attityd. De har sig själva att skylla när de har levt syndigt och slarvat med sin hälsa.

Tillbaka till Eden?
Tidigare användes religionen för att underbygga detta budskap och endast som god kristen kunde man uppnå ett långt liv, konstaterar Janicke Andersson.
- I dag har hälsoindustrin tagit över mycket av den gamla retoriken. De populära stenåldersdieterna bygger på uppfattningen om att vi har förlorat ett paradisiskt tillstånd, Edens lustgård, som vi själva kan hitta tillbaka till, säger Janicke Anderson.
Varför lockar då drömmen om ett evigt liv? Janicke Andersson tror att det finns flera förklaringar. Rädslan för döden kan vara en drivkraft men också att människor vill få ut det mesta möjliga av livet. De vill ha mer helt enkelt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om