Eva tvingas arbeta - trots sitt utslitna knä
- Det enda jag vill är att bli opererad i mitt knä och slippa smärtan. Det säger 59-åriga städerskan Eva Stenström. Men sjukvården anser att hon är för ung för att opereras. Hennes doktor uppmanar henne istället att äta värktabletter och använda kryckor i jobbet.
Städerskan Eva Stenström har en utsliten knäled och vill bli opererad, men hittills har läkarna sagt nej. Hon har istället fått rådet att äta värktabletter och använda kryckor, för att avlasta sitt knä.
Foto: Kjellberg Anita
Men i jobbet som städerska på Arbis fungerar det inte att ha kryckor. För var ska hon göra av kryckorna när hon moppar och svabbar golvet, undrar hon själv?- Min läkare på vårdcentralen säger att jag är för ung för att få en knäprotes och att en protes bara håller i ett antal år. Men det är nu som jag behöver den, för att kunna sköta jobbet. Låt mig få tio-tolv bra år och låt mig slippa värken, ber Eva.Eva Stenströms problem med knät kom förra året, under våren. Fram tills dess hade hon inte haft några större krämpor, trots att hon har haft tunga jobb och arbetat på fabrik, inom hemtjänst och med städning sedan hon var 16 år. Men nu värker knät dagligen, även under natten. Eva lindar knät och äter måttligt med värktabletter, då hon är rädd för att magen ska ta skada.- Eftersom jag vill belasta mitt knä så lite som möjligt, så går jag på ett sätt som frestar på höger höft.Stormtrivs på Arbis
Hon är rädd för att inte kunna sköta sitt arbete som städare på Arbis, ett jobb som hon har haft sedan förra hösten. Här stormtrivs hon, med atmosfären i det gamla huset, med arbetskamraterna och inte minst med chefen Robin Karlsson, "som verkligen månar om sina anställda" konstaterar hon.- Här får jag dessutom jobba i min egen takt och jag kan vila, när mitt knä behöver det.I början när Eva fick problem med sitt knä, så föreslog hennes läkare att hon kanske skulle förtidspensionera sig.- Men jag tycker om att jobba och jag vill arbeta fram till folkpensionen.Alltid varit i farten
Värken och problemet med knät har tagit henne hårt. Hon har alltid varit i farten och aldrig haft några större problem med hälsan tidigare men nu känns det som om ingenting händer.- Jag har svårt att acceptera att jag inte får någon hjälp. Om det inte går att operera mig här i Norrköping, så kan jag opereras i Finspång eller i Linköping.