Ett torg räddat åt vår tid
Foto: Sandberg Niclas
Torgrummet kring monumentet har en bebyggelse som är intakt från byggtiden 1820-1850-talen. Husen bär namn från den tiden i stan, Bohlinska, eller Svarta huset, som det nämndes en tid, Tesdorfpska huset, båda vid Gamla Rådstugugatan och Eschelsonska på torget vid Skolgatan. Utom en telefonkiosk från första hälften av 1900-talet har inget annat än De Geermonumentet ställts på torget. Torget ska vara som det är - en stor gångyta!Ett hot att spoliera Gamla torget fanns i en stadsplan 1948. Enligt den skulle husen vid Gamla Rådstugugatan rivas så att en stor trafikled skulle kunna byggas. För det satte dock en bevarandetrogen byggnadsnämnd stopp i mitten av 1970-talet. Nämnden, med ordförande ombudsmannen Hugo Johanson och stadsarkitekten Sven Tunelius, bestämde i stället att sätta i verket en ambition till praktisk byggnadsvård. Alla de här torgbyggnaderna skulle renoveras. Flera av husen hade under årens lopp utsatts för förändrat ursprung genom påbyggda takkupor, borttagna fasadprydnader och liknande. Alla fick sitt ursprungliga utseende återställt.Förfulande balkong
Tvål-Jockes hus intill Järnbrogatan, som flera decennier innehöll rolig diversebutik, var ett sorgebarn. Många såg nog helst att det revs, men därav hade torget blivit oförlåtligt sargat och Louis De Geers grannskap skulle inte ha blivit sig likt. Istället för rivning för några tusenlappar miljoninvesterades i en total renovering av förfallet. Så blev det, fast många tyckte en dyr stuga i kulturmiljöns namn, med bibehållen exteriör. Att försämra utseendet på fasaden till Tesdorfpska huset genom att i nutid hänga en balkong där på, skulle aldrig byggnämnden från mitten av 1970-talet ha medgivit. Denna balkong gav heller inte något kulturhistoriskt glitter i ögonen på nyligen avgångna stadsantikvarien Ann-Charlotte Hertz. Hon fick med motvilja se balkongen hängas upp efter medgivande från annat håll. Men en serveringsbalkong omedelbart över Gamla Rådstugugatans damm och avgasrök borde väl uppfordrat något hälsofrämjande organ i kommunen att säga ifrån. Eftersom nu facknämnden struntade i kulturvärdena.Vid en grävning 1987 för nya ledningar i gatan vid kvarteret Paraden vid torget befästes tidigare kännedom om äldre bebyggelse. Grävmaskinen stötte på en gammal stengrund och senare i arbetet blottades gammalt brunnet stockvirke. Sannolikt fynd från den av ryssarna brandhärjade staden 1719 och från stadsbranden 1655. De här fynden gav tankar om ännu tidigare bebyggelse i det medeltida stadsområdet.Mötesplats
Vid branden1655 förstördes större delen av stadens arkiv i rådstugan och försvann värdefull kunskap om tider som gått. Efter en del provisorier hamnade stans administrativa centrum i början av 1700-talet i stället vid Tyska torget. Gamla torget var även handels- och marknadstorg och runt om i kvarteren fanns olika hantverkare. Från urminnes tider möttes här folk fån norr och söder som tagit sig över Strömmen vid "noret" ungefär där Gamlebro är.Ett industriellt grannskap till Gamla torget på andra sidan Skolgatan var under 1700-1800-talen den swartziska eran. Då sändes dofter av kvarnrörelse och tobaks- och snustillverkning ut mot torget. Det handlar alltså om Knäppingsborg, där det nu blomstrar upp ett företagande. Där i kvarteret gjordes för cirka 40 år sedan ett franskt försök att starta parfymfabrik. Det var L´Oreal som prövade tillverkningen där, men det blev en ganska kort era med sådana dofter.Skön atmosfär
Grönsaker och bondedagar i Knäppingsborg väcker nu i stället tankar om återuppväckt torghandel på Gamla torget. Nej, kanske utvecklingen i Knäppingsborgs gränder ännu bättre speglar det historiska perspektivet och det dagliga livet i gränderna i Gamla torgets forna kvarter.Idag kan där upplevas en skön atmosfär och lugnare rytm till skillnad mot den accelerande överkonsumtionen, uttryckt i nya stora externa handelscentrum och mastodonta regionvaruhus.
Så jobbar vi med nyheter