Ett skolexempel

Igår hade Hagebyskolan besök. Kommunalrådet Lars Stjernkvist hade bjudit in Lärarförbundets Riksordförande Eva-Lis Sirén, och Inga Lill Eriksson och Helen Jörman från facket lokalt var också med. Besökarna traskade genom nyligen helt uppfräschade korridorer, pratade med elever och lärare, kollade datorutrustningen, åt köttbullar på bespisningen. Stjernkvist ville visa fram Hagebyskolan som ett exempel på, hur man genom att styra resurser kan nå bättre resultat. Numera går det ju åt rätt håll här med betygen i nian. Rektorerna fanns på plats för att presentera sin skola. Ros-Mari Gustafson fick en fråga om hur hon ser på fördelningen av resurser till skolan. Till en mindre del styrs denna av områdets sociala struktur. - Naturligtvis skulle jag önska mer strukturpengar! När en skola har många barn med särskilda behov, då slår det hårt om det bara delas ut volympengar. Ger bonusar
Barn- och ungdomsnämnden beslöt i juni att börja tillämpa större löneskillnader mellan lärarna samt att ge bonusar till framgångsrika skolchefer. Eva-Lis Sirén återkom flera gånger till hur bra det är, att Norrköping nu börjat tänka på det viset. För Lärarförbundet har det nu ett antal år varit individuell lönesättning som gällt. Men i Norrköping har man dragit sig för sådan differentiering. Stjernkvist förklarade att man vill att de som tar på sig de tuffaste uppgifterna, i de tuffaste områdena, också få utdelning i lönekuvertet. - Sedan är ju dessvärre lärarlönerna i Norrköping lägre än på många andra ställen, särskilt för årskurserna 1-7. Det finns förklaringar, men egentligen inget försvar. Vill vi ha riktigt bra skolor måste vi ju betala folk lika mycket, som man gör på andra håll. Kul i skolan
Det rundvandrande sällskapet stannar till i en sal, där några elever i tvåan sitter med sina läseböcker. De räds ingalunda "överhetspersonerna" utan pratar frejdigt på. Besökarna vill bland annat veta, om de här barnen tycker det är kul i skolan. Javisst är det det! Och vad är det som är så bra? "Rasterna", "Matte", "Att man får jobba", "Att vi är bäst"... Elevsammansättningen har på den här skolan blivit stadigt mer mångnationell. I förskoleklass och upp till trean har nu i princip alla eleverna annat modersmål än svenska. Många bland dem må vara födda i Sverige, men de har ett annat hemspråk. Största enskilda språkgruppen är arabiska. Skolan har en "internationell" klass för elever såpass nyligen anlända till Sverige, att de är rena nybörjare i språket. Nu går där 12 elever, nästa termin blir det 24. Flyktinginvandringen till Norrköping ökar, och ganska många är från Irak. - Segregationen har förstärkts. Men ändå har skillnaderna i resultat mellan skolorna minskat, konstaterar Stjernkvist. Olika tungomål
Ros-Mari Gustafsson beskriver, hur Hagebyskolan medvetet arbetar med modersmålet (elevernas), liksom då med svenska2. Det blir en balansgång. Särskilt på rasterna kan en rad olika tungomål höras, när barnen leker. - Men det är många föräldrar som vill, att det ska vara ännu mer svenska i skolan. Det är "meningen", att Smedbybarnen ska gå högstadiet i Hagebyskolan. Men det gör de inte, de söker sig till friskolor i stället. - E22 är en tuff barriär att bryta, konstaterar någon. "De blir kvar"
Det kan, säger rektor Jens Karlsson, vara svårt att argumentera emot det rykte som bostadsområdet Hageby ibland kan ha. Och som väl då, hur överdrivet det än må vara, avskräcker en del från Hagebyskolan. - Men eleverna, som har gått här från förskoleklass och upp till sexan, de blir kvar. De vet ju hur vi är på den här skolan.