Ett ljus för terrorns offer

NORRKÖPING
- Tänd gärna ett ljus som en symbol för det hopp som måste finnas och som aldrig får överge människan.
Det sa prästen Kristina Hallström när det var middagsbön i S:t Olai kyrka igår.
De flesta av Norrköpings kyrkor hade slagit upp sina dörrar och höll middagsbön för människor som sökte gemenskap och tröst.

Marie Källs tänder ett ljus i kyrkan. Hon är rädd för att främlingsfientligheten kommer att öka. 
FOTO: ROBERT SVENSSON

Marie Källs tänder ett ljus i kyrkan. Hon är rädd för att främlingsfientligheten kommer att öka. FOTO: ROBERT SVENSSON

Foto:

Norrköping2001-09-13 00:00
Tisdagens dagens hemska nyheter om terrordåden i USA fick kontraktsprost Elizabeth Bengtsson att bli "sambandscentral" för kyrkans aktiviteter den närmaste tiden.
- Vi har börjat med att tala om att alla kyrkor ska vara öppna nu. Jag gör just en ny gudstjänstlista där människor får tillfälle att tända ljus och sitta tillsammans en stund. Kanske prata med en präst eller med varandra.
I Hedvig kyrka blir det en speciell gudstjänst i kväll, kl. 18.
- Jag vet att det finns behov av kyrkan i sådana här situationer, säger Elizabeth Bengtsson. Vi har ju varit med om händelser som drabbade Norrköping hårt. Det var Estonia och det var bussolyckan med alla barnen som omkom.

<b>Öppet varje dag</b>
- Här i Olai har vi öppet varje dag, och vi ber för olika saker vid middagstid, men det kommer säkert fler än vanligt hit under dagens lopp, säger prästen Kristina Hallström som ledde middagsbönen.
- Vi kan inte göra annat än be och bevara det hopp som aldri får överge oss människor, sa hon bland annat.
Det var en stilla stund i kyrkan där människorna både fick sitta i tystnaden och fick några ord på vägen av Kristina Hallström.

<b>Tunnare hud</b>
Kristina Hallström har helt nyligen kommit hem till Sverige efter att ha arbetat på Svenska kyrkan i Singapor.
- Utomlands kommer människor till kyrkan som säger att de aldrig går i kyrkan hemma, säger hon. Det är som om huden blir tunnare utomlands, man söker sig till någonting. Kanske trygghet. Många saknar ord för det dom söker.
En liten skara kvinnor samlades hos Kristina Hallström vid middagen igår.
- Det känns som om allt bara rasar, sa en av dem, Marie Källs. Det här drabbar hela världen, det är verkligen en global händelse och jag känner det väldigt skrämmande. Ska det här leda till ännu mer främlingsfientlighet? När Gulfkriget rasade för tio år sedan kände jag också ett väldigt hot och sökte mig till kyrkan men då var det stängt.
- Jag känner mig rädd, säger kyrkvärden Anna-Lisa Sjöberg, vad ska hända nu?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om