. Snart skulle det bli dags för Neil Armstrong att säga sina bevingade ord om små steg för en människa och stora steg för mänskligheten.
Vad har då mänskligheten haft för nytta av månlandningarna? Den senaste genomfördes faktiskt så långt tillbaka i tiden som 1972.
I en DN-artikel från sommaren 2009 intervjuas Joakim Kugelberg, systemingenjör och projektledare på Rymdbolaget, det statligt ägda företag som bland annat driver raketbasen Esrange i Kiruna. Enligt honom råder det ingen tvekan om månlandningens oerhörda betydelse för allt från dagens tv-utbud till vår kunskap om hur polarisarna smälter.
Kugelberg anser, säger han till DN, "att de största vinsterna kommer från all den forskning som föregick själva månlandningen. Inte minst att människan lärde sig att trotsa gravitationen och skicka upp stora, tunga föremål utanför vår egen atmosfär – något som bland annat banade väg för dagens satelliter. "
Enligt artikeln i DN fanns det för fem år sedan 200–250 telekommunikationssatelliter. Varje satellit kan sända runt 150 tv-kanaler. Alla svävar på 36 000 kilometers höjd i en stationär bana runt jordens ekvator. De får en omloppstid på exakt ett dygn och blir på så vis stillastående i förhållande till jorden.
Ett annat stort område för satelliter är jordobservation. Jordobservation handlar om allt från att studera klimatförändringar till noggranna observationer av havsströmmar, naturkatastrofer eller spionsatelliter för militära ändamål, skriver DN.
Kugelberg påminner även om att Global Positioning System, GPS som snart finns i var och varannans bil eller fritidsbåt också är något som hämtat kraft från det stora teknikmoln som rymdfärderna skapade.
Neil Armstrong förlåter säkert i sin himmel Kugelberg när han i DN konstaterade att det inte är människorna eller månpromenaderna som haft störst betydelse för forskningens framsteg.
– Människor i rymden ser jag mest som kuriosa, även om det hade och fortfarande har en oerhört stor psykologisk betydelse, säger Kugelberg till DN.