"Ett hot mot demokratin"
Polis och åklagare gör allt för att vinna kampen mot kriminella nätverk. Men fortsätter utvecklingen riskerar samhället att stå maktlöst. - Det är dags att ta det här på allvar, säger Ronald Malmqvist, chef för kriminalunderrättelsetjänsten i Östergötland.
Hallunda den 19 augusti: Rånare spränger en värdetransport i luften och tänder på nio bilar när de flyr. Foto: Scanpix
Foto:
Nu slår polisen larm:
- Det här är en allvarlig samhällstrend. Vi behöver fler poliser och större möjligheter till att använda mer avancerad teknik för att kunna möta den här typen av brottlighet. Vi har begärt allt det här, men det är alltid en fråga om resurser, säger Thord Modin, chef för rikskriminalens analysrotel.
Nätverken har spridit sig över landet och samarbete mellan olika grupper är i dag vanligt. Något som försvårar polisens arbete ytterligare.
Frustrerande
De har god tillgång till vapen och teknik, utrustning som ofta är förbjuden för svensk polis.
- För en tid sedan upptäcktes det att våldsroteln i Stockholm var buggad, samtidigt tillåts inte vi att använda sådan utrustning. Vi ligger ständigt steget efter på grund av att vi måste lyda under lagar och förordningar som de kriminella struntar i. Det är otroligt frustrerande och där måste vi få en förändring, säger Thord Modin.
Det finns fler exempel. Vid värdetransportrån använder rånarna ofta kameraövervakning och ljudkänsliga mikrofoner för att kartlägga färdvägen och för att veta när det är tillfälle att slå till.
- De här grupperna är specialister. Det finns kriminella logistiker som planerar rånen, skaffar fram utrustning och anlitar lämplig "personal" för att utföra det. Själva är de inte i närheten när det är dags, säger Thord Modin.
Tekniken kan kriminella enkelt beställa till en relativt billig summa via hemsidor på internet.
Blir värre och värre
Tidigare har problemet med kriminella nätverk varit relativt litet i Östergötland - så är det inte längre.
- Det är fortfarande värre i storstäderna, men vi är inte långt efter. Flera grupperingar har börjat intressera sig för Norrköping och Linköping. Vi är den fjärde storstadsregionen, både på gott och ont, säger Ronald Malmqvist.
Han har flera förslag på hur man skulle kunna underlätta polisens arbete.
- Kameraövervakning i området kring krogar och andra platser i centrala Norrköping. Vi såg hur effektivt det kan vara efter bombdåden i London då gärningsmännen snart var identifierade med hjälp av inspelningarna. Verktygen finns, men vi får inte använda dem. Ett annan sak som vore mycket effektivt är om myndigheter skulle kunna samköra register i större utsträckning.
- Men ofta handlar debatten om personlig integritet, i stället för om hur vi kan rädda människor från brottslingar. För mig är det ofattbart.
Samhällsproblem
Ronald Malmqvist är också kritiskt till rikspolischefens beslut att satsa på vardagsbrottslighet.
- Jag måste lyda. Därför tvingas jag flytta resurser från den grova kriminaliteten till att hantera vardagsbrotten. Samtidigt ser jag de kriminella nätverken som ett allt större hot mot demokratin. Utvecklingen är oroande.
Och Thord Modin håller med.
- Det här är ett samhällsproblem som polisen inte kan lösa på egen hand. Många av de här nätverken har sina rötter i kraftigt segregerade förortsområden. Ungdomar där har svårt att få arbete, bostad och många familjer tvingas leva på bidrag. Äldre kriminella som har gott och pengar och status blir förebilder. Det är inte underligt att nätverken har lätt att rekrytera. Vi måste få bukt med utanförskapet, det är först då vi kan stoppa den här utvecklingen.
Så jobbar vi med nyheter