Lagfarten underskrevs den 21 februari 1921, och därför var det igår 90-årsjubileum i handelsträdgården.
Ernst Andersson hade arbetat i trädgårdar lite varstans, bland annat i Vänersborg där fornborgen Dalaborg återfanns. Därifrån tog han namnet, och för egen hand byggde han de första växthusen.
Bland de första sommargästerna i Fyrby fanns en familj Blomstedt, vilket ju var ett mycket passande namn. Dottern där hette Elna, på den vägen var det och år 1934 kom Sven-Olof till världen.
Hopbyggd stuga
I början var det till hälften grönsaker som odlades, främst tomater och gurka, Familjen bodde i en grön stuga, som var hopbyggd med ett av växthusen. Den finns också kvar, mitt inne i det nutida komplexet, och tjänstgör som kontor.
Sven-Olof gick i Östra Eneby kyrkskola och minns så väl de rekordkalla krigsvintrarna. Pojkåren präglades också av F13:s tillkomst, och det var flygare han drömde om att bli.
- Jag skulle också gärna ha velat läsa vidare, för jag hade ganska lätt för mig i skolan. Men pappa sa ifrån. Sådant var onödigt , sa han. Och när de hade fått en son, då skulle han ju också ta över...
Så blev det alltså, och direkt efter folkskolan övergick Sven-Olof till att jobba heltid i handelsträdgården. Själva övertagandet skedde två årtionden senare, år 1967, och gick då ganska så hastigt och lustigt till.
- Det var tal om att bygga ett växthus till, och då var jag optimisten och pappa pessimisten. I så fall får du ta över det här, sa han. Då ringde jag upp min syster, och hon hade inget emot det. Sedan åkte vi till en bekant, som hade redovisningsbyrå och skrev under.
Till bilden hörde, att Sven-Olof såsom den yngre hade möjlighet att få ett lån som behövdes. Vid det laget hade han gift sig med trädgårdsmästardottern Asta, som jobbade i en fröhandel och som nu genom alla åren varit hans medaktör i handelsträdgården. Dottern Marie och sonen Magnus är också delaktiga i familjeföretaget.
Blivit skillnad
- Förr sålde vi bara i parti. Då fanns det så många blomsterhandlar, fyra bara på Kungsgatan, berättar Sven-Olof.
- I Finspång hade vi Konsum och deras tolv butiker som kund. På den tiden hade vi ingen försäljning här, man fick ju inte konkurrera med sina egna kunder.
Idag har Dalaborg stadens kyrkogårdar som riktigt stor kund, och därtill kyrkogårdarna i Östra Ryd och Västra Husby. I övrigt rör det sig mest om minuthandel. Folk kommer dit och handlar, såsom man gör nuförtiden
Något som revolutionerat hela hanteringen är färdigjorden.
- Innan dess åkte man runt i Folkparken och samlade ihop lövhögar, det kunde vara ett väldigt krig om dem. Man lät dem ligga några år i komposten, och sedan sållade man och tillförde gödning. Men numera köper man ju ogräsfri färdigjord.
- Det var en tysk, som kallade sig professor och som började göra jord i Skåne. Han tog från torvmossarna och så tog han lera från Höganäs, malde sönder och finfördelade i säckarna. Det var en väldig revolution, när det kom.
En livsstil
En handelsträdgård är inget åtta till fem-jobb. Det är, säger Sven-Olof, en livsstil.
- Men det är inget slavarbete. Och heller inget som jag velat släppa.
Någon speciell favorit bland blommorna säger han sig inte ha.
- Största grejen är isbegonia till kyrkogårdarna. Tulpaner är intressant, där kommer det hela tiden nyheter. Tulpanlökarna köper vi direkt från Holland. De kommer i september och ska sedan ha mörker och svalt i olika antal veckor. Och så tar vi in dem i värmen, när de blivit fem till åtta centimeter.
Syster i USA
Helt har Sven-Olof och Asta Andersson dock inte vuxit samman med sina växthus. Så till exempel har Asta en syster i USA, som de med jämna mellanrum har hälsat på.
- Och i Las Vegas har jag varit tre gånger, säger Sven-Olof.
Till slut frågar vi Asta, om hon aldrig tröttnar på blommor. För all del en ganska så obegåvad undring.
- Nej, nej. Aldrig. Om jag är på stan för att köpa kläder, då tittar jag ändå bara på blommor, svarar hon.
- Och på somrarna har jag fullt med blommor i vår hemmaträdgård också!