Arkivarie Micaéla Rauséus tar emot i Stadsarkivet, med ingång från innergården till Rådhuset. I år är det hundra år sedan första världskriget startade.
Det var svåra tider i Norrköping trots att Sverige inte var med i kriget, som varade mellan åren 1914 och 1918.
Matbrist, spanska sjukan, och arbetslöshet då textilindustrin stod stilla på grund av materialbrist skakade staden.
Det här speglar Stadsarkivet genom gamla fotografier, dagböcker, brev och ransoneringskort på fläsk, potatis och smör.
– Vi har rotat i arkiven, för att se hur kriget påverkade Norrköping, människorna här, och vad som pågick i deras liv och huvuden, säger Micaéla Rauséus.
Kyrkoherde J P Fogelqvist i Hedvigs församling förde dagbok, om stort som smått.
– Han skriver: "Jag krattat i trädgården. Tyska kejsaren abdikerat.". Det blir här och nu, och den stora, vida världen, huller om buller.
En bild i utställningen visar hur gräsmattan vid träden i Östra Promenaden fick ge plats åt potatisodling under krisåren 1917-1918.
En annan visar en demonstration på Tyska torget, och borgmästaren som talade från Rådhustrappan. Det var brödupproret i början av maj 1917, en våg av uppror som spred sig över landet. I Norrköping stormades butiker i jakt på bröd och skinka.
Kyrkoherde Fogelqvist skriver att folkskaran rusade åstad och "plundrade bagerier och köttförsäljningsbodar" och att polisen var "vanmäktig".
Ett 80-tal personer blev anhållna i Norrköping efter brödupproret.
I matbristens Norrköping gav Livsmedelsnämndens kvinnoråd ut recept på billig mat. Sockerbetskaffe, sillsoppa, tesurrogat i form av hallon- och vinbärsblad, och färs av sälkött stod på menyn.
Det fanns också en krigsberedskap i stan, med landstormen, som bestod av värnpliktiga män, i 30-40-årsåldern. Samlingsplats för mobiliseringen var militärskolan, nuvarande Källvindsskolan. Byggnaden, en gammal kasern, är från 1891.
Riktigt nära kom kriget när invalidtågen rullade genom Norrköping, transport av skadade soldater, mellan Ryssland och Tyskland.
– Det var svenska Röda korset som fick igenom att man skulle utväxla krigsfångar, sjuka krigsfångar. Tyska och österrikiska soldater som var i ryska fängelser fick åka hem, och tvärtom, de ryska fick åka tillbaka till Ryssland. Tåglinjen gick från Trelleborg till Haparanda.
Huvudansvarig för utställningen som i dag visas på Stadsarkivet är arkivarie Monica Eriksson.