Ett besök på Philips år 1980

Strax dessförinnan hade en annan gigant, USA-ägda Goodyear, beslutat att för gott stänga igen sin Norrköpingsfabrik med över 700 anställda. Varningstecken fanns nu även för Philips.

Detta var utgångspunkten för en artikelserie i fyra delar, som undertecknad reporter svarade för. Den får nu vara vår guide, i detta återbesök i dåtida verklighet.

Oktober 1980, alltså. Året före hade tillverkningen av skivspelare lagts ner, utkonkurrerad av japanerna som vd Sven-Olov Reftmark drömde mardrömmar om.

TV-apparaterna, som svarade för 80 procent av produktionen i Norrköping, var nu på nedgång. Alltjämt sysselsatte den tusen av de 1 430 anställda, men det var 300 färre än tre år tidigare. Och rationaliseringar pågick hela tiden.

Runtom i denna TV-verkstad monterades delarna, som strömmade samman i slutmonteringens nio linjer. I stora hallen hade 400 personer sitt dagliga arbete. Och, läser vi: "De flesta är kvinnor, påtagligt många är helt unga flickor. För många är Philips det allra första jobbet".

Det där var då alls ingen märkvärdig iakttagelse, det var helt enkelt så det var. Enkla monteringsjobb kunde man lätt få även på L M Ericsson, lika stora i Norrköping som Philips var. Ungdomsarbetslöshet var en okänd företeelse.

Här satt nu monterare invid monterare. Men några drömjobb fanns här förvisso inte.

17-åriga Anna-Lena Pettersson hade redan jobbat sju månader där. Hon ingick i en kedja av tre unga flickor, som monterade komponenter på TV-apparaternas bottenplatta, baschassit.

– Nog skulle jag gärna byta till ett annat jobb. Ersättare kanske vore något, då finge man mer omväxling, sade hon.

Vant klämde hon dit komponenterna, som var över 50 till antalet och så små, så små. Vid det här laget visste hon utan och innan hur de skulle sitta.

Och lönen då?

– Den räcker bra så länge man bor hemma.

Marianne Schede satt där med ett 30-tal skålar framför sig, alla fyllda med mycket små komponenter. De skulle monteras dit på kretskort, som gick vidare till lödning.

– Först var det hemskt, förklarade hon för oss.

– Sen blir det rutin. Man kan ta det lugnt, och behöver inte stressa. Det är klart att det blir enformigt. Men om man skulle skifta, så skulle det väl bli svårare att jobba upp ackorden.

Ett gäng killar, ingen mer än 20, tillbringade lunchrasten med att spela whist mitt i monteringshavet. Matsalen hade de ingen lust att gå till. De, som hade matlådor med sig, värmde dessa på lödmaskinen.

Jobbet var inget, som de direkt höjde till skyarna.

– Träligt, det är inget jobb. Dessutom är det dåligt betalt, 26-27 spänn får man ihop. 2 500 efter skatt.

– Nej, kul är det inte. Men det går an i alla fall.

– Det är bra att vi är i samma ålder allihop. Vore det en massa gamla gubbar och käringar skulle man inte stå ut...

Vårt samtal mynnade dock ut i, att sammanhållningen hjälpte upp en hel del.

– Vi arbetar för satsning på nya verksamheter. Hemelektroniken är lite av svag is, sade verkstadsklubbens ordförande Tage Svensson.

Han konstaterade också, att Philips Norrköping var ett låglöneföretag.

– Det finns en dålig lönetradition i Norrköping alltifrån textilens tid, och vi har inte kunnat bryta den.

Vd Sven-Olov Reftmark lade ut texten om, hur Norrköpingsfabriken skulle överleva.

– Vi bygger in allt fler mikrodatorer i apparaterna och satsar på allt mer avancerade produkter. Här är bland annat vår satsning på fjärrkontroller betydelsefull. Text-TV, som vi också gör insatser till, är otänkbart utan fjärrkontroll. Och vi satsar nu på stereoljudet, sade Reftmark till Folkbladets utsände.

Ett trumfkort var utvecklingsavdelningen för TV, med 75 anställda. För färg-TV, text-TV och fjärrkontroller hade Norrköping internationellt utvecklingsansvar inom koncernen.

Ett alternativ till TV-tillverkningen hade också tagit form. 1977 hade 7 000 mikrovågsugnar tillverkats här, nu år 1980 skulle det bli 50 000. Vi fick veta, att med början 1977-78 hade dessa ugnar av helt nytt slag börjat slå igenom även i hushållen.

Men: Sju år senare avvecklades TV-tillverkningen helt. Tillsammans med en för Norrköping ny storhet vid namn Whirlpool satsade Philips då i stället helt på mikrovågsugnarna.

1993 tog sedan Whirlpool över alltihopa.

Och så vidare.