Sedan år 2000 har prisökningen för el, fjärrvärme, avfall samt vatten och avlopp varit hela 120 procent jämfört med en inflation på totalt 53 procent. Det visar den så kallade Nils Holgersson-rapporten som är en jämförelse när det gäller prisnivåer och prisskillnader som finns mellan olika kommuner för sophämtning, VA, el och fjärrvärme.
Bakom rapporten ligger Nils Holgersson-gruppen, med representanter från Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
En post som sticker ut i rapporten när det gäller prisökningar är den på vatten och avlopp. Här har kostnaderna för hushållen stuckit iväg. Kostnadsökningen för VA har dubblerats till 7,9 procent i år jämfört med 3,8 procent förra året. I 103 kommuner har kostnaderna höjts med 10 procent eller mer. 51 kommuner har oförändrad taxa och fyra kommuner sänker sin taxa.
– Fastighetsägare och hushåll måste kunna lita på att samhällsaktörer, till exempel inom vatten och avlopp arbetar långsiktigt och strukturerat. Systemen för vatten och avlopp ska hålla i 100 år. Då är det inte rimligt med dessa chockhöjningar, säger Louise Wall, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Höjningarna i de 10 största kommunerna ligger i linje med rikssnittet. Men tre kommuner sticker ut enligt rapporten – Norrköping, Malmö och Örebro – "där den gemensamma nämnaren är att både fjärrvärme och elnätet ägs av Eon" skriver man i rapporten. I Norrköping har priset för el, fjärrvärme, avfall samt vatten och avlopp höjts med 14,2 procent, i Örebro med 14,3 procent och i Malmö med 17,7 procent
– Nätföretaget har inte några konkurrenter och som konsument kan du inte påverka vilket nät eller leverantör som du tillhör. Även fjärrvärmenätens monopolliknande ställning gör konsumenten utsatt. Skillnaderna i pris är stora mellan olika nät och här vill vi se en ökad transparens kring prissättningen, säger Louise Wall.
Björn Persson är regionchef för Eon. Han säger så här om siffrorna.
– Vi gjorde en prisökning förra året som stack ut. Men sett över två år ligger våra höjningar i paritet med andra aktörer. När det gäller konkurrens behöver vi alltid se hur övriga marknaden sätter sina priser och följa det, säger han.