Vad är det som har hänt på Borgsmoskolan under bara ett läsår? Rektor Thomas Stenberg summerar framgången med två förklaringar. Man har jobbat med elevernas motivation och har lyckats engagera personalen i målsättningen att bli bäst.
Belöningssystem
När Thomas Stenberg berättar vad som döljer sig bakom dessa ord, så visar det sig, att det är mycket som har hänt på skolan.
- Vi har försökt att förbättra arbetsmiljön för både elever och personal. För mår man inte bra så kan man inte heller prestera bra, konstaterar Thomas Stenberg.
Han har infört ett belöningssystem, för att uppmuntra det som är positivt. En morot kan vara att bli månadens kanon på skolan. Då får den belönade eleven ett diplom med sitt fotografi uppsatt i skolans entré och ett inramat diplom att ta med sig hem. En elev fick utmärkelsen för att han för första gången under sin skoltid klarade av en skrivning. En annan elev blev uppmärksammad för att hon jobbade hårt och fick betyg i alla ämnen, vilket hon tidigare saknat.
Rektorssnack
Ett annat sätt att belöna eleverna är med en födelsedagspresent. Alla som sköter sig och inte har för hög frånvaro får en glasscheck på sin födelsedag, att lösa in i skolans cafeteria.
- Vi har också jobbat med vi-andan och att eleverna ska känna sig stolta över att de går på Borgsmo. Den första onsdagen i varje månad, har jag därför mitt rektorssnack, då jag pratar och peppar skolans elever och personal.
En tydligare struktur har införts, med ett ändrat schema. Alla elever från sjuan till nian börjar samma tid varje dag, klockan 8:20. Alla elever har rast och äter lunch på samma tid. Alla håltimmar har tagits bort och alla lektioner har samma längd.
Andra förändringar har varit att införa buffertdagar, som innebär att om en elev ligger efter i något ämne, så får han/hon jobba extra med ämnet och går inte på ordinarie schema under den här tiden.
- Elevernas behov får styra. Elever som har haft svårt med matematiken har legat i " träningsläger" och till exempel haft matte en timme extra varje dag, utöver de ordinarie matematiklektionerna. Detta har kunnat pågå under flera veckor, berättar Thomas Stenberg.
"Tufft att plugga"
Han lyfter också fram det värdefulla arbete som skolnärvaroteamet gör. Alla elever som inte har ringt in och anmält sin frånvaro, kontaktas av skolan.
- Att skolan ringer är psykologiskt viktigt. Eleverna känner att någon bryr sig, säger Thomas Stenberg.
Skolan har blivit bättre på att kartlägga eleverna och vet vilka som behöver extra stöd. När läsåret började visste skolan att 28 elever som just hade börjat i årskurs nio, behövde mycket stöd för att klara av en gymnasiebehörighet. Av de 28 eleverna klarade 19 av detta.
- Vi har också försökt att få eleverna att förstå att det är tufft att plugga. Det är inte tufft att sätta ett kryss på skrivningen och lämna in blankt. Flera av våra elever kan men vill inte plugga. De har ingen motivation och har heller inget stöd hemifrån. För många av de här eleverna är skolan den enda struktur som de har i sitt liv. Vi som jobbar här är deras reservmammor och reservpappor, konstaterar Thomas Stenberg.
Frisk personal
Förändringsarbetet har gett resultat, inte bara i de fina siffrorna från utbildningskontoret. Personalen har varit väldigt frisk under hela året och den har varit mycket positiv och engagerad i arbetet, konstaterar Thomas Stenberg.
- 90 procent av skolans framgångar, beror på just lärarnas engagemang, säger Thomas Stenberg.
När eleverna gick på sommarlov, avskedstalade elevrådets ordförande. Hon konstaterade att eleverna hade tagit studierna allvarligare det här året, eftersom lärarna hade gjort det, berättar Thomas Stenberg.
Men arbetet är långtifrån över. Thomas Stenberg berättar att när den nya kullen av niondeklassarna börjar skolan i augusti, så är det återigen bara 65 procent av eleverna som är behöriga att söka till gymnasiet.