En virtuell vandring i 30-talets "Peking"
VR heter det och med den teknikens hjälp kan vi nu, till exempel, vandra runt i ett Norrköping från 1936, gå på de gamla kullerstenarna, titta in i hus som inte längre finns kvar - utom just i denna virtuella verklighet.Det är häftigt.
Martin Etherton Friberg vandrar i ett Norrköping som är borta - ändå är vi där, mitt i 30-talet. FOTO: OLA AXMAN
Foto:
Det är den här tekniken det brukar talas om när dagens unga utbildar sig i "special effects" sådana som används i filmer som den omtalade Matrix. Det är härifrån, från Campus i Norrköping, duktiga tjejer och killar kan få den här utbildningen, vi har berättat om sådana som fått spännande jobb på filmbolag. Här finns Nordens största vetenskapliga centrum för specialeffekter med den digitala tekniken. Det handlar om hur bilden kan förändras i en dator 114 gånger per sekund, alltså inte på något sätt att jämföra med filmens 24.
Spelfilm, sa Martin Etherton Friberg, har också helt andra användningsområden och mål än denna tre- eller (med berättaren) fyrdimensionella upplevelse.
Guide i tiden
Vid pressvisningen var konstnären och läraren Martin Etherton Friberg berättare, en guide runt Skvallertorget och med Abrahamsons färgeri som centrum. En verksamhet (ett av 15 färgerier i stan fram till mitten av 30-talet, alla som släppte ut färger och allt direkt i Strömmen) . Idag finns bara en gammal grundmur kvar, just där studenterna nu sitter och solar mellan Bergsbron och Stadsmuseet.
Samarbete sker med Stadsmuseet som har bildarkivet och dessutom med Marieborgs teaterlinje där tankarna på hur man kan utnyttja visningarna dramatiskt, diskuteras. Säkert en vidare form för dramatiserad stadsvandring.
In i vrårna
Vi kunde se ett område på 800 kvadratmeter, ibland gav det en hisnande känsla i maggropen. Man häpnade över möjligheten att klättra upp i stans högsta skorsten som stod just där vid nuvarande Bergslagsgården - som ju var ockragul ända fram till 1970. vi kunde följa den gamla ringlinjen Ettans spår - berättelsen började 1936 - och i senare bilder se hur spåren försvunnit. En historia som också ligger Campus nära, det handlar om de egna rötterna, om den industri som låg där universitetet är nu. En märklig upplevelse, inte minst när man kommer ut på gatan efter visningen. Då snurrar det till lite.
Fascinerande och ännu på ett plan där man diskuterar framtida möjligheter. Närmast blir det visningar, grupper kan boka tid och möjligen ordnas visningar för turister.
Så jobbar vi med nyheter