Förvaltningen har arbetat fram ett förslag som varit uppe i kommunstyrelsen för beslut och slutligen ska fastställas av kommunfullmäktige den 21 juni. Det finns en politisk enighet om att göra förändringarna.
En nyhet till valet 2018 var att kommuner nu kan välja att ha en eller två valkretsar. Tidigare var alla kommuner som hade fler än 36 000 röstberättigade tvungna att ha två valkretsar. Norrköping valde inför förra valet att ha kvar två, södra och norra, med 42 mandat i den ena och 43 i den andra. Det finns totalt 85 platser i kommunfullmäktige.
– Syftet med att ha valkretsar är att man ska få en geografisk representation i den beslutande församlingen. Till exempel i riksdagen är länen valkretsar, och motsvarande i EU-parlamentet är varje EU-land en valkrets, berättar kanslichef Pär Höglund.
I Norrköping har gränsen gått rakt över staden och kommunen, och har inte haft någon större betydelse geografiskt. Det enda parti som haft två olika listor är Socialdemokraterna. Att få en geografisk representation för till exempel olika landsbygdsområden har inte varit uppe i debatten, enligt Höglund. Inget parti har drivit den frågan.
Till valet 2022 blir det som sagt enligt förslaget en enda valkrets i Norrköping. Valnämnden och en arbetsgrupp med representanter från alla partier är med på det. Anledningen till att de stora partierna tidigare velat ha kvar två valkretsar är att de gynnats av fler valkretsar, i mandatfördelningen. Men inför förra valet infördes utjämningsmandat på kommunal nivå, vilket innebär att man tog bort den effekten.
Syftet med utjämningsmandat är att mandatfördelningen i den beslutande församlingen ska vara så proportionell mot valresultatet som möjligt. Ett räkneexempel på effekterna att gå ner till en valkrets visar att om man haft det redan förra valet skulle man fått exakt samma mandatfördelning som partierna har i dag.
Så det finns inga vinnare eller förlorare bland de olika partierna med förändringen, men:
– Det vi vinner är mindre administration i valadministrationen, säger Pär Höglund.
När stan växer, med många nybyggen och en ökande befolkning, måste man nu även göra om valdistriken. Ett valdistrikt med en vallokal ska enligt vallagen ha mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade, vilket många valdistrikt skulle överskrida nu. I förslaget föreslås antalet valdistrikt öka från 72 till 86 från och med valet 2022. En ökning med 14 distrikt.
Kartan över valdistrikten ritas om helt och hållet, med nya gränsdragningar. Ett exempel som gör att en förändring är nödvändig är nybyggnationen på Ljurafältet.
Olle Vikmång (S) är kommunstyrelsens ordförande. Han bekräftar att det finns en politisk enighet om att ha en valkrets i Norrköping.
– Ja, det var ingen som hade någon avvikande uppfattning i kommunstyrelsen, säger Olle Vikmång.
Ni är det enda parti som haft två listor. Varför?
– För vår del har det handlat om att vi sett en poäng med att även om det bara varit två valkretsar så har det ändå kunnat vara ett visst mått av mer lokal prägel på listorna utifrån var man är bosatt någonstans, säger Olle Vikmång.
– Det där är en fråga för partiet att hantera, men möjligheten att ha fler än en lista finns även fortsatt, även om man har en valkrets.
Socialdemokraterna i Norrköping har ännu inte beslutat sig för hur de ska göra.