En stor kvinna som får stor hyllning
NORRKÖPINGHur stort kommer det egentligen att bli, Birgittajubileet nästa år?Att påven, kungen, statsministern mfl kan väntas till Vadstena den 1 juni säger ju i sig en del. Men samtidigt växer också en massa fram på bredden, med oanade möjligheter för östgötsk turism.Den heliga Birgitta hör ju Östergötland till. Men också Europa, och världen.
Märklig östgötska. Den heliga Birgitta (1303-73). En europeisk storhet, kanske till och med världsstorhet.
Foto: Fotograf saknas!
- Men, betonade Birgittajubileets generalsekreterare Lars Bergquist (f d svensk ambassadör vid Vatikanstaten) i Norrköping på fredagen, det här ska inte vara som ett fyrverkeri. Utan som ett tändstift, som genom många år ska generera kunnande om en tid, en trakt, en människa.
<b>Europeiskt projekt</b>
På mötet, i stora salongen på teatern, informerades om jubileet.
- Ett europeiskt, ett nationellt projekt. Där för en gångs skull vi är i spetsen, sa landshövding Björn Eriksson. Och frågan är om inte det här kommer att bli större än vi egentligen har klart för oss.
Ta bara alla de platser Birgitta på något vis hade beröring med. För Norrköpings del nämndes kyrkorna Borg, Skärkind och Östra Stenby, för Finspångs del Risinge. Länsmuseet är i färd med att ställa samman dessa platser, som kanske kan bli föremål för pilgrimsrutter.
<b>Spektakulär sistafärd</b>
Sedan finns ju också den väg längs vilken Birgittas kista bars 1374 - en spektakulär sista färd, anförd av dottern Katarina. Från Rom, genom Europa, med fartyg till Söderköping och kistan sedan buren via Linköping till Vadstena. Studieförbund sätter nu skolor längs denna väg i arbete med undersökningar kring orten och tiden. Bara det kan växa till något avsevärt.
Och vidare: Östgötateatern och Östgötamusiken förbereder en musikteater, där texter av Birgitta, Dante, Petrarca framförs med sammanlänkande handling. Musik skrivs av Mats Larsson Gothe för fyra skådespelare/sångare och Östgöta Blåsarkvintetett. Stycket ska också framföras längs den europeiska vägen för Birgittas sista färd, och då även Rom. Till det krävs EU-pengar, som man har gott hopp om att få.
Men det enligt generalsekreteraren väsentligaste är utbyggnaden av klostermuseet i Vadstena. Som i dag, högst ofullgånget, räknar in ca 8.000 besökare per år - men som, utbyggt kring Birgittas medeltida värld, kan bli en rejäl attraktion.
Till museet ska knytas forskare, vilket också en förutsättning för att det hela ska bli ekonomiskt genomförbart. Man hoppas och tror här på fyra professurer vid Tema Q vid Linköpings universitet, med inriktning på kulturarv och med koncentration på Östergötland. Helt i hamn är detta dock ännu inte.
<b>Nya frimärken</b>
Posten lovar nya Birgittafrimärken (liksom också Vatikanen), en massa TV- och radioprogram planeras, Vadstena-Akademin ska ge ett nytt stycke på temat Birgitta. Länsmuset planerar allt möjligt - och hoppas till en utställning med Birgittabilder få låna en Tizian från Pradomuseet i Madrid. Arkeologiska utgrävningar ska genomföras på Aspanäs och Ulvåsa. Osv osv.
Birgitta råkar vara den dåtida svensk man vet i särklass mest om. Vilket då har att göra med helgonförklaringen 1391, bara 18 år efter hennes bortgång. Till den samlades det in allt man kom över av levnadsbeskrivningar.
Född på Finsta i Uppland 1303, till Östergötland redan 1314 då en moster bosatt på Aspanäs vid Sommen tog hand om henne sedan modern dött. Giftes redan två år senare bort med lagmannen Ulf Gudmarsson på Ulvåsa invid Boren. Paret kom att tillhöra Sveriges högsta societet: Ulf blev riksråd, Birgitta drottningens rådgivare.
Birgitta var, påpekade biskop Martin Lind som deltog på informationsmötet och som är i hög grad indragen, en mycket ovanlig kvinna.
- Hennes understrykande av kvinnans ställning var något för 1300-talet unikt. Och som hon drog med sig sin make till olika pilgrimsmål. Till Trondheim, till Santiago de Compostela i Spanien.
Sedan Ulf avlidit blev Birgittas gudomliga uppenbarelser fler. Under sina många år i Rom, från 1349 och fram till sin död 1373 ägnade hon sig åt att få påvens tillstånd till den klosterorden som blev aktuell, när kungaparet i sitt testamente anslog pengar till ett kloster i Vadstena.
<b>Klostret igång</b>
1370 fick Birgitta verkligen sin ordensregel godkänd. 1384 invigdes klostret i Vadstena, som sedan var i bruk fram till 1595. 1935 öppnades det igen, besöktes av påven 1989.
Birgittas klosterorden är nu världsomspännande, tillika snabbt växande. Abbedissorna från de 55 klostren världen runt väntas till jubileet i Vadstena.
De ansvariga för projektet betonar, att det inte är någon turistjippo de håller på med. Men det är klart att länets turistnäring ligger i startgroparna, tjänstefel vore det annars. Rätt skött kan det här ju bli något mycket stort.
- Ja, vilken effekt det kan få, säger Lars Bergquist, generalsekreteraren. Från Norrköping, över Linköping, till Vadstena. Vilken kulturturism detta kan komma att generera!
Både pilgrimer och mer vanliga turister kan ju väntas hit. Och kan Västergötland leva högt på sin Arn, trots att denne "bara" är en skapelse av Guillou - vad ska då inte Östergötland kunna åstadkomma med sin Birgitta?
Så jobbar vi med nyheter