Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"En segregation som vi kanske har blundat lite för"

I två veckor efter kravallerna i Navestad har det uppsökande teamet helt och hållet fokuserat på att finnas i området och möta människor där. "Så klart har det varit en del diskussioner om yttrandefrihet och hets mot folkgrupp", säger Mia Sandström.

Uppsökande teamet har fokuserat på Navestad helt och hållet i två veckor. På bilden syns Mia Sandström, Lisa Gustavsson och Emma Sköld och Samir Bryggare Masovic, enhetschef.

Uppsökande teamet har fokuserat på Navestad helt och hållet i två veckor. På bilden syns Mia Sandström, Lisa Gustavsson och Emma Sköld och Samir Bryggare Masovic, enhetschef.

Foto: Louise Åsenheim

Norrköping2022-05-02 17:00

Hon är en av fyra medarbetare som sen drygt sex månader tillbaka jobbar i det uppsökande team som socialstjänsten startat. Tjänsterna påminner om det som förr kallades "fältare" och målgruppen är barn och ungdomar som är i riskzonen för att utveckla, eller som redan har utvecklat, ett normbrytande beteende. Det kan vara brottsliga handlingar, droganvändande, skolk eller skadegörelse, alltså delvis sådant som utspelade sig under påskhelgen i Navestad.

– Det uppsökande arbetet är inriktat på de som är i behov av socialtjänstens stöd och insatser, säger Samir Bryggare Masovic, enhetschef för teamet.

– Vi jobbar mycket med att skapa positiva relationer och ett förtroende för vuxenvärlden, säger Mia.

Teamet har fokus på de socialt utsatta områdena i stan och rör sig där barn och unga är, på skolor och fritidsgårdar, i parker och gallerior. Även om gruppen rört sig i Navestad mycket innan upploppen säger de att de var helt oförberedda på vad som skulle komma att utspela sig under påskhelgen.

– Visst förstod vi att det skulle bli oroligt när någon kommer för att bränna koranen, att det skulle röra upp mycket känslor, men inte att det skulle bli så här illa, säger Emma Sköld.

Enligt polis och åklagare på andra ställen i landet har så unga som elva- tolvåringar deltagit i upploppen och mammor har hejat på sina barn att kasta sten, eller själva deltagit. Det är inte bekräftat, men rykten finns om att mammor även i Navestad ska ha uppmanat sina barn att kasta sten, eller i alla fall inte hindrat dem.

– Vi har hört ryktena och det är så klart både sorgligt och allvarligt. Man får fundera på vad som gör att vuxna har den bilden och drar med sina barn i det. Det är säkert något man kommer att titta på väldigt mycket. Vad kunde har gjorts för att förhindra ett sådant här scenario? Vad är det som fattas i området? säger Mia.

Samir säger att upprorsmakarna troligen består av olika falanger, både inresta från andra områden men också en del Navestadsbor som hyser ett agg mot rättsväsendet. På frågan om varför så unga deltagit i kravallerna säger Samir att det är en komplex fråga. 

– Det är ett utsatt område. Hur är det socioekonomiskt här? Hur är man etablerad i samhället? Var är inkluderingen och integrationen?

– Det är absolut inte okej det som har hänt, men samtidigt sätter det svart på vitt att det finns den här frustrationen. Att det finns en segregation som vi kanske har blundat lite för, säger Emma.

Hur har samtalen gått här sen det hände?

– I början tyckte många att det var jobbigt och tungt att det hade hänt. Många trivs ju här och ville inte att det skulle hända, säger Emma.

– Sen har det så klart varit diskussioner om yttrandefrihet och hets mot folkgrupp. Det finns mycket frågor men också en frustration kring det. Vad är okej och vad är inte okej att göra? Men det finns även en frustration på attacken mot polisen. Vi har pratat mycket om känslorna efter upploppen, men även känslorna kring att någon ville komma hit och bränna koranen.

Alla i gruppen är överens om att det gick väldigt snabbt att vardagen återgick till det normala.

– Det finns många goda krafter i området, säger Emma.

Hon nämner bland annat HSB, Portalen, Svenska kyrkan, stadsdelsmammorna, skolan och fritidsgårdarna som de samverkar med. 

– Redan på onsdagen efter kravallerna, när statsministern var här, märkte man inte av något hat eller så. Vi har haft bra kontakt med polisen och skolan och de bekräftar den lugna bilden, säger Samir. 

Vad behöver göras för att det här inte ska hända igen?

– Jag tänker att alla måste göra sin del. Området måste lyftas. Jag ser att många älskar sitt område, men det är lite av ett parallellt samhälle här. Det finns inofficiella ledare och sånt, och vi behöver gräva lite djupare i området, säger Samir.

– Det finns sällan en lösning, utan det är samhället i stort. Det är medborgare, aktörer som är relevanta för området, politiker, resurser. Det är flera delar och alla måste dra sitt strå till stacken, säger Mia.

– Och att prata med dem som det gäller, säger Lisa Gustavsson.

Efter de här två veckorna kommer teamet nu återgå till att också röra sig i andra områden i stan.

– Men det betyder absolut inte att vi släpper Navestad, säger Mia.

Detta har hänt

Påskupploppen startade efter att Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs under sin "valturné" i Sverieg bränner, eller hade för avsikt att bränna Islams heliga skrift koranen.

Upplopp skedde i Linköping, Norrköping, Örebro, Landskrona, Malmö och Stockholmsförorten Rinkeby. 26 poliser skadades i samband med dessa.

I Norrköping är hittills tre personer häktade, misstänkta för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!