"En renande kraft"

Kerstin Rydé forskar om gråtens betydelse för människor i livets slutskede. Hennes intervjuer med döende patienter visar att gråten uppfattas både som en renande kraft men också som så uttröttande att man undviker att gråta.

Kerstin Rydé forskar om gråtens betydelse för människor i livets slutskede. Hon har intervjuat 14 döende människor om hur de upplever gråtens funktion.                                                                       Foto: Niclas Sandberg

Kerstin Rydé forskar om gråtens betydelse för människor i livets slutskede. Hon har intervjuat 14 döende människor om hur de upplever gråtens funktion. Foto: Niclas Sandberg

Foto:

Norrköping2005-11-24 06:00
Kerstin Rydé är doktorand på institutionen för vård och välfärd, Hälsouniversitet, Campus Norrköping. Hon studerar gråtens betydelse för patienter i livets slutskede men också hur de närstående upplever gråt.
Hon har sammanlagt gjort 28 intervjuer och 14 av dessa är med patienter från tre olika enheter inom palliativ hemsjukvård i Östergötland. De är i åldrarna 44-89 år och har fått svara på frågor om gråtens betydelse, hur de använder gråten och vilken innebörd gråten har för dem.

Som ett vårregn
Rydés analys av patienternas intervjuer visar att gråten har olika betydelse för olika människor. Det finns de som upplever en väldig styrka och känner att de får ny kraft och energi efter sin gråt. Någon beskriver gråten som ett vårregn som gör personen ren och helad. Andra positiva reaktioner med gråten är att den kan ge utrymme för samhörighet med närstående. Gråten kan öppna upp i relationer människor mellan och den som gråter får kanske också ta emot tröst.
- Flera av mina intervjuer visar just gråtens renande kraft och att människor upplever att de efteråt kan tänka i nyare och kanske också positivare tankebanor när de gamla tankemönstren bryts, säger Kerstin Rydé.
Intervjuerna visar också att den finns en annan sorts gråt, som inte alls är lika stillsam och sorgsen. Den gråten är mera häftig och okontrollerad och kräver så mycket energi att man blir trött efteråt.
- Det finns de människor som genom sin sjukdom är så kroppsligt svaga att de måste hushålla med sin energi. De försöker att undvika att gråta, berättar Kerstin Rydé.

Skäms för gråten
Intervjuerna visar att gråten ofta utlöses av starka minnesbilder ur det förflutna. Det finns de som inte känner sig färdiga med livet och därför gråter. I sorgen finns också saknaden och oron för de anhöriga och deras framtid.
Det finns också de som aldrig gråter och andra som skäms för gråten. De anser att känslouttrycket är ett tecken på svaghet.
Kerstin Rydé är sjuksköterska med ett förflutet inom kommunal äldreomsorg. Parallellt med sin forskning arbetar hon som universitetsadjunkt på sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet, Campus Norrköping. Hon hoppas att hennes studier ska kunna användas av sjukvårdspersonal inom den palliativa vården.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om