En ökad arbetsbörda märks på vårdcentralerna

I takt med att utvecklingen går framåt och människors medicinska kunskaper ökar har arbetsbördan blivit större för alla läkare. Inom sjukhusvården är det främst resurser och ekonomiska medel som saknas. Inom primärvården är det brist på tid och läkare som resulterar i en allt stressigare tillvaro.
- Situationen känns inte riktigt bra, vi kan inte alltid göra som patienterna vill, säger Kjell Örtoft, allmänläkare på Åby Vårdcentral.
I takt med att utvecklingen har gått framåt och allt mer kan göras för allt äldre patienter har mycket av arbetsbördan överförts från sjukhusen till vårdcentralerna. Idag är det primärvården som bland annat har hand om astmapatienter, demenssjuka och personer med diabetes.
- Vi kan operera allt äldre och rädda så många mer med tekniken som hela tiden utvecklas. Det har resulterat i en överflyttning av patienter och det är klart att det blir en större arbetsbörda på alla i personalen här, säger Kjell Örtoft.

Läget avgör
Ett problem som har ökat i primärvården är främst bristen på läkare. Många vårdcentraler är underbemannade medan andra har fler än någonsin. Efterfrågan är stor och ofta är det ekonomi och geografiskt läge som avgör. I Åby är man fyra läkare men alla arbetar inte heltid och man har under ett års tid saknat en tjänst.

Det gäller att prioritera
- Det skulle gott kunna vara två läkare till här. Man har ständigt för mycket att göra och det är svårt att hinna med allt. Det gäller att prioritera det man håller på med för stunden, berättar Kjell Örtoft som arbetat som läkare i 25 år.
I Åby har man valt att gemensamt arbeta för att fördela arbetsbördan och att i grupper diskutera hur man bäst kan hantera stressen och den press som ofta föreligger.
- Vi har utökat vår kontrollmottagning till andra än läkarna, strukturerat vårt arbete och litar på varandra. Så det är inte alla patienter som träffar en läkare under sitt besök, förklarar han.
Liksom många andra vårdcentraler i Norrköping har de infört en telefonsvarare där patienten får lämna namn och nummer. Sedan ringen en sjuksköterska upp och avgör om patienten behöver träffa läkare eller någon annan på mottagningen.

Själsligt dåligt
En patientgrupp som har ökat dramatiskt de senaste åren är de människor som mår själsligt dåligt. Dessa kräver också mer tid än de som kommer med rent kroppsliga problem.
- Den här gruppen kräver mer tid och förstående,men det är inte alltid problemen går att åtgärda medicinskt. Där kan jag som doktor känna mig otillräcklig, förklarar han.
Den allt ökande psykiska ohälsan bland läkare har han kan han förstå, att en känsla av maktlöshet kan infinna sig.
- Det är så mycket en personlig upplevelse men visst händer det att jag inte hinner med någon lunch och det är stressande och hur jag hanterar den här stressen avgör hur jag mår i längden, förklarar Kjell Örtoft.
Därför har man på Åby vårdcentral lagt ner mycket energi på att personalen ska kunna hantera stress på ett positivt sätt och det verkar onekligen som att man har lyckats men det finns människor som kanske inte är riktigt lika nöjda.
- De som kan bli förlorare av det här prioriteringssystemet är de patienter som inte efterfrågar vår hjälp och ofta är det de som är gamla och svårast sjuka. De kan få mindre hjälp än vad de skulle behöva, konstaterar Kjell Örtoft.