"En oetisk namnpublicering"

Igår utkom boken Den svenska nationalsocialismen, medlemmar och sympatisörer 1931-45.
I boken listas medlemmar i de sju största svenska nazistpartierna upp och vem som helst kan leta efter släkt och vänner, de flesta dock bortgångna. Många kända och okända namn på personer som bott och bor i Norrköping går också att hitta om man letar sig igenom den 550 sidor tjocka boken.
Utgivare är Tobias Hübinette, forskare och frilansskribent från Motala och Carlssons Bokförlag i Stockholm som ser det som sin uppgift att seriöst ge ut böcker om nazismen.
- Det ligger ett stort arbete på tre till fyra år bakom den här boken. Den är en del av vår egen historia med klara trådar in i dagens politiska värld, det är därför den är så viktig, berättar Trygve Carlsson ägare till förlaget bakom boken.

Stått i spetsen
I 15 år har Heléne Lööw propagerat och stått i spetsen för att ta fram och diskutera den svenska nationalsocialismen. Idag arbetar hon som forskare vid Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, men anses som en av Sveriges främsta experter på svensk nationalsocialism. Hon ifrågasätter starkt syftet med den här boken.
- Visst måste man rensa ut men man måste också upprätthålla en viss grad av principer. Är det verkligen nödvändigt att peka ut de som inte har en framträdande roll i samhället, säger hon och anser att man måste städa upp på ett annat plan.

Ointressant
- För mig som forskare är den enskilda individens ställningstagande ointressant. Vi måste plocka upp tidsandan som fanns på den tiden och bland annat titta på hur länge de här tankarna levde kvar. Ur en forskningsetisk synpunkt skulle den här boken aldrig få publicerats, säger hon.
Men Carlssons Bokförlag kan inte förstå vad det är för häpnadsväckande med boken.
- Den är väldigt viktig framförallt nu när vi städar upp på vår egen bakgård. Dessutom anser jag att människor själva får ta ansvar för vad de gjort och förklara sig, säger Trygve Carlsson.
Heléne Lööw anser däremot att boken kan skapa problem och skada människor.
- Risken att ta fel på personer är helt uppenbar när bevismaterialet i många fall är alldeles för tunt. Man kan skada andra människor som inte har med det här att göra, förklarar hon.
Medlemslistorna bygger bland annat på julhälsningar i tidningar ägda av nationalsocialistiska partier och på medlemsregister. Kyrkliga folkpartiet, Sveriges Nationella Förbund och Nationalsocialistiska Arbetarpartiet är några av de sju partierna som presenteras.

Rasist var normalt
Men att vara rasist och antisemit var på 30-talet normalt enligt Heléne Lööw. Många var medlemmar i partierna men kanske på ett oreflekterat plan. Mängden människor som dessutom skrev och talade för nazismen i Sverige var på den tiden så många att en lista skulle bli gigantisk.
- Jag är inte säker på att vi måste plocka fram varje individ i det här landet för att göra upp med vårt förflutna. Det måste finnas ett syfte med en sådan här bok och den enda anledningen jag kan finna är att de har försökt att ge nationalsocialismen ett ansikte, avslutar hon.

Skapat debatt
Boken har skapat en stor debatt redan innan den gavs ut. I Danmark ser många den som en förebild och tycker att det är bra att korten läggs på bordet uppger Trygve Carlsson.
- Vi har inte syftet att hänga ut utan bara att presentera vad de här personerna själva har gjort. Jag tycker det är viktigt att städa upp annars skulle jag inte ge ut den, konstaterar han och kan inte förstå att det skulle vara etiskt diskuterbart att peka ut tusentals svenskar utan något annat syfte än att rensa upp i den svenska historien, säger han.