I maj 2009 sökte den nu 25-åriga mamman, vi kallar henne Anna, hjälp hos socialkontoret Söder i Norrköping. Hon behövde hjälp med sin då treårige son.
- Men jag fick ingen hjälp. Istället vändes allt emot mig och det slutade med att de förra året tog min son, säger den desperata mamman som snart även kan förlora sin 2-åriga dotter, enligt lagen om vård av unga.
Och detta menar Anna till stor del beror på att hon kom i kontakt med samma socialsekreterare, som hon hade som barn då hon var fosterhemsplacerad.
- Det spelar ingen roll vad jag gör eller säger, allt blir till min nackdel. Jag är dömd på förhand, säger Anna uppgivet.
Trasslig bakgrund
Annas livshistoria är minst sagt komplicerad, fylld av elände. Hennes trassliga bakgrund har gjort att hon under hela livet haft kontakt med socialtjänsten. Redan som 4-åring blev hon fosterhemsplacerad hos en familj i Norrköping. Hon har vid flera tillfällen varit med i media och berättat om hur hon vanvårdades i fosterhemmet.
Hon är mycket besviken och bitter på samhället, den gamla fosterhemsfamiljen och framförallt på den socialsekreterare som hon hade kontakt med som barn och som nu är enhetschef vid det socialkontor som hållit i utredningarna kring hennes två barn.
- Fick jag byta socialkontor skulle jag samarbeta. Det enda jag inte vill är att skiljas från mina barn, säger Anna.
Men det är omöjligt för henne att byta kontor (se artikeln bredvid).
Borde få byta kontor
Förvaltningsrätten går på Annas linje och tycker att hon borde få byta socialkontor. Myndigheten menar att mammans beteende kan bottna i de personliga motsättningar och den frustration hon känner över att inte få byta handläggande socialkontor.
"Enligt förvaltningsrättens mening föreligger det, när sådana misstankar uppkommer hos den enskilde, anledning att överväga en förflyttning av ärendet. Detta är dock inte en fråga som förvaltningsrätten har möjlighet att råda över".
Det skriver myndigheten i sin dom den 26 augusti, där den avslår mammans överklagande om att LVU-vården av hennes som ska upphöra.
Anna är en liten, späd och snabbtänkt kvinna som utrycker sig väl i både ord och skrift. Hon har med tiden blivit expert på lagar och alla paragrafer, som har med LVU-ärenden att göra (Lagen om vård av unga). Även detta vänds emot henne.
- Hon vänder sig med sitt ärende överallt och det är många som därför har god insyn i det här. Det är inte så att vi sitter på vår kammare, säger Helena Borin, enhetschef på socialkontor Söder.
Socialstyrelsen granskar just fallet.
Ny förhandling
Under onsdagen var det förhandling i förvaltningsrätten, som ska avgöra om Anna ska få behålla sin snart 2-åriga dotter eller om hon ska tvångsomhändertas, enligt Lagen om vård av unga, LVU precis som hennes son.
Eftersom Anna vägrat att delta i utredning om hennes dotter så har socialkontoret gått på den gamla utredningen som gjordes i samband med omhändertagandet av sonen, förra året.
- Jag är jättenervös men man måste stänga av för att inte bryta ihop helt och hållet, säger Anna strax innan onsdagens förhandling.
Dom kommer inom kort.