Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En kort respit före kriget

Under några vackra sommarveckor i juli gick livet vidare ungefär som vanligt. För Norrköping innebar detta både lust och nöd. Men året var 1914, och i slutet av månaden skulle krigsmolnen vara tillbaka över Europa.

Festligt i Norrköping juli 1914, med Cirkus Strassbirger på besök. Platsen är det forna utställningsormådet på Sylten. Bilden tillhör Stadsmuseet.

Foto: Wilhelm Wiberg/Stadsmuseet

Festligt i Norrköping juli 1914, med Cirkus Strassbirger på besök. Platsen är det forna utställningsormådet på Sylten. Bilden tillhör Stadsmuseet. Foto: Wilhelm Wiberg/Stadsmuseet

Foto:

Norrköping2014-07-25 13:27

Den 28 juni hade Österrike-Ungerns tronföljare och hans gemål skjutits ihjäl i Sarajevo av en ung serbisk nationalist. I Östergötlands Folkblad (ÖF) noterades dock den 6 juli att ”Med ett till slö likgiltighet gränsande lugn har Wiens befolkning mottagit underrättelsen om mordet i Sarajevo”.

Så var det; Franz Ferdinand hade varit djupt impopulär. Den europeiska krisen försvann nu från spalterna, ända fram till den 25 juli. I Norrköping fanns också roligare ting att ägna sig åt.

Häftigaste händelsen på nöjesfronten denna juli månad år 1914 var besöket av Cirkus Strassburger, störst i världen. I inledningsnumret sprang ett 50-tal hästar runt en elefant, som cirkusdirektören själv tronade uppå.

Vidare var det – enligt den tidens Östergötlands Folkblad – sex negrer som slukade eld, slogs med svärd och utstötte stridstjut. Araber red in på tvåpuckliga kameler, trapetsvirtuoser gjorde sina konster. Men märkvärdigast av alla var de japanska akrobaterna.

Söndagen den 5 juli deltog 4 000 besökare i arbetarfesten i Folkets Park. Gatsångarparet Gösta Jansson och Einar Ek sjöng roliga visor. Från scenen framförde Sigrid Trobäck och Eric Åby kupletter och duetter från operetter.

Östergötlands Folkblad beskrev också tillvarons skuggsidor. Bostadsnöden var svår, särskilt för stora arbetarfamiljer. Sådana hyresgäster ville fastighetsägarna (som vid den här tiden samtliga var privata) inte ha. Många arbetarfamiljer hänvisades till rent erbarmliga miljöer.

Nu skulle några av sådana familjer bebodda ruckel rivas. I ett av dem bodde elva familjer, ”av vilka de flesta äro välsignade med många barn”.

En annan artikel handlade om, hur priserna på livsmedel hade stigit. Arbetarfamiljerna stod bävande inför frågan ”Hur skall det bli möjligt att hålla existens i denna stad?”.

En uppmärksammad rivning pågick, av post- och telegrafhuset i korsningen mellan Drottninggatan och Saltängsgatan (Norra Strömsgatan då).

När väggpartier revs bolmade moln av kalk ut över gatorna. Flera klagade till ÖF om saken. Tidningens mening var, att här ”borde polismyndigheten giva en tillräckligt tydlig erinran om, vad allmänheten anser och har rätt att fordra”.

Men, påpekades det också, svårast led givetvis ”arbetspersonalen i bygget”. Detta besannades några dagar senare, när en byggnadsarbetare omkom sedan rivningsmassor rasat ner över honom.

En sorglig historia var den om makarna, som dränkte sig i Strömmen efter att ha ställt till det för sig.

Och det var fler som drunknade. En 5-årig pojke hade sagt till sin några år äldre kamrat, att han skulle gripa tag i en fisk i Strömmen. Han föll i vattnet, och när hjälp kom till platsen var han försvunnen under virvlarna. Modern stod i ett salustånd på Nya torget.

En 38-årig snickare lugnade sitt sällskap med att simma, det kunde han – och gav sig ut i vattnet vid Himmelstalund. Men han kom aldrig tillbaka.

”Hustrun är för närvarande intagen å sinnessjukanstalten å Sandbyhov, varför faderns så oförmodat timade frånfälle naturligtvis kännes än mer tungt för de efterlämnade barnen”, skrev ÖF. Barnen var sju till antalet.

Den 25 juli var krigshotet obevekligt tillbaka i spalterna, med Österrike-Ungerns skarpt formulerade ultimatum till Serbien. Stora och svarta var rubrikerna i Östergötlands Folkblad. ”Krig mellan Österrike och Serbien”, ”Krigsutbrott redan på måndag?”.

Dag för dag skulle det nu bli ständigt värre. Inte ens en vecka återstod till det stora krigsutbrottet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!