En mängd föremål fanns runtom i trädgåden när loppisen gick av stapeln.
Strax före lunch på söndagen har det uppstått en liten kö ute på Saltängsgatan utanför Gubbens trädgård. Här hålls nämligen en loppis där en mängd grejor av allehanda slag säljs efter den hemska händelsen den 1 april. Någon slängde då in ett brinnande föremål i kiosken från 1800-talet som då började brinna och skadades allvarligt.
Senare har fastighetsägaren Magnentus och Susanne Andersson, som drivit Gubbens trädgård i 21 år, pratat och också kommit överens om fortsättningen. Kiosken kommer inte att byggas upp igen. Men på söndagen är det alltså dags för en loppis och det har många uppfattat. Det är fullt av människor i trädgården varav många varit stammisar på caféet.
Bakom ett bord fyllt av glasskålar, porslin och mycket annat står Susanne Andersson och hon ser ändå glad ut.
– Det här känns som ett så bra avslut. Solen skiner, alla gamla kunder är här och är positiva. Så kommer ju alla saker till nytta, många tycker det är kul att få med sig något härifrån, säger Susanne Andersson medan folk oavbrutet frågar henne vad de olika sakerna kostar.
Susanne Andersson tycker att det blev ett bra avslut med loppisen: "Solen skiner, alla gamla kunder är här och är positiva".
– Det är klart att det kanske finns ett stänk av sorg också i och med orsaken men det är skönt att kunna ha det här som minne nu.
Så det inte bara är det andra som får ta över.
Vad ska du göra nu?
– Jag har ju inte haft en sommar ledig på 25 år så jag får väl göra vad andra gör på somrarna, njuta lite. Jag är ju 74 år så jag orkar nog inte satsa på något nytt, jag får ta pension.
Rickard Wåhlin är född och uppvuxen i Saltängen. Han har många minnen från Gubbens trädgård och tycker det är "för jävligt", det som hänt.
Bredvid kommer en man som hittat två stolar som han gärna vill köpa som minne av platsen, Rickard Wåhlin har nämligen en väldigt lång historia med Gubbens trädgård.
– De som sörjer mest, det är vi från Saltängen. Jag är född och uppvuxen här intill och har pallat päron här, då var trädet mycket mindre, säger Rickard Wåhlin och pekar på ett jättestort träd en bit bort.
– Det kändes för jävligt när jag hörde vad som hänt.
Marina Lidström och Kerstin Larsson hittade ram och duk. De har länge varit trogna besökare på Gubbens.
Marina Lidström och Kerstin Larsson har hittat en ram och en duk och väntar på att få svischa betalningen.
– Vi har varit här varje sommar sedan Susanne öppnade och känner henne lite privat. Jag såg det här med branden på Facebook och blev förvånad att någon gjort sådär, det är jättetråkigt, säger Marina och Kerstin håller med.
– Det är för jävligt, och att alla oroligheter får hålla på.
Många fyndade när Gubbens trädgård arrangerade en loppis.
Många var sugna på att hitta fynd och minnesföremål från klassiska Gubbens trädgård.
Snabbt blev det trångt i Gubbens trädgård när dörrarna slogs upp för söndagens loppis.
Sabina Bjurqvist Örndalen och Susanne Storm har hittat några grejor som kan komma väl till pass på kolonilotten för att ha blommor eller plantor i.
– Det här har varit en oas i Norrköping och vi har varit och fikat här både i jobbet men framförallt privat, det har varit ett ställe för att bara komma och njuta, säger Susanne Storm och Sabina håller med:
– Det har i alla fall varit minst 15 år som man kommit och gått här. Hit kunde man komma och liksom känna att man var på landet och glömma betongen. Det var roligt att ha med barnen också, det kändes tryggt att låta dom springa omkring.
Susanne Storm och Sabina Bjurqvist Örndalen har besökt Gubbens i åtminstone 15 år: "Hit kunde man komma och liksom känna att man var på landet och glömma betongen."
De minns när de hörde talas om branden i april.
– Jag blev chockad! Min första tanke var: Varför? Hur kan man ens överväga en sådan sak här? Alltså det är fruktansvärt, man blir frustrerad, säger Sabina Bjurqvist Örndalen som ändå är nöjd med fynden de gjort.
– Man vill ju ha minnen härifrån och de här sakerna är ju lite speciella. De kommer att få pryda kolonilotten och hemmet.