En hjälpande hand första studieåret
Nybörjarstudenter över 25 år kan nu få extra stöd och hjälp under sitt första år på universitetet. Ett mentorskapsprogram drivs på Campus Norrköping sedan drygt ett år tillbaka. Det är en del av ett internationellt projekt; Mentoring on line in Europe. Folkbladet har träffat en mentor och hennes adept.
Suzan Ertem, till vänster, är Linda Jakobssons mentor på Campus Norrköping. De båda ingår i ett projekt som ska hjälpa lite äldre studenter att känna sig säkrare under sina studier. Till Suzan kan Linda vända sig om hon behöver råd eller stöd. FOTO: OLA AXMAN
Foto:
- Det var så mycket att hålla reda på i början med alla nya rutiner. Det här är ju liksom lite annorlunda än Komvux. Jag var precis nyskild när jag skulle börja plugga, och det var mycket som snurrade runt i huvudet. Då såg jag en lapp där det stod att man kunde få en mentor. Jag nappade direkt. Det var skönt att få någon som kunde se de problem jag stötte på utifrån, säger Linda.
Det finns 25 adepter som är fördelade på fem mentorer. Kontakten sker personligen och via mejl eller telefon. Mentorerna hjälper till med det mesta, det kan vara allt från studievägledning till stöd när man känner sig osäker.
- Det ger mig en liten kick varje gång det funkar bra, säger Lindas mentor Suzan Ertem, 24. Hon läser miljövetenskap och skriver just nu sin magisteruppsats. Suzan jobbar extra genom att vara handledare och mentor åt andra studenter.
Personkemi viktig
Linda lämnar sina döttrar på dagis på morgonen, åker för att plugga - i skolan eller hemma - och hämtar barnen vid halv fem. Ibland får hon pussla för att få allt att gå ihop, till exempel om någon av dem blir sjuk. Då ställer oftast deras pappa eller kompisar upp. Linda har märkt att en del studerande småbarnsföräldrar inte inser att det är en heltidssyssla att gå i skolan. De försöker ta hand om barnen på samma gång som de gör läxorna.
- Vissa reagerar på att jag har barnen på dagis medan jag är hemma: "Vart är barnen" frågar de förvånat. Men det skulle inte fungera att ha dem hemma. Det handlar om att få studiero. Jag tycker att det är bättre att kunna ägna mig åt dem 100 procent på kvällen i stället.
Personkemin stämmer
Personkemin stämmer bra mellan Suzan och Linda, och det är ju en klar fördel. De tycker att de har bra kontakt, men att de tycker det är bäst att inte bli "för mycket kompis" med varandra.
- Jag finns ju här för Linda, så det är förstås meningen att vi ska prata mest om henne. Det är klart vi pratar om mig också, till exempel kan jag dela med mig av mina kunskaper. Men det handlar inte om att jag är bättre och klokare, utan om att jag har mer erfarenhet, förklarar Suzan.
- Jag hade väl klarat mig utan en mentor också, men inte lika bra. Det är tryggt att ha någon som jag kan prata av mig med och använda som bollplank när jag behöver det, säger Linda.
Mentorerna får också stöd. Om knepiga eller nya situationer dyker upp så kan de prata med projektledaren, skolans kurator eller varandra.
- Det känns tryggt att jag också får vägledning, och att veta att jag faktiskt inte behöver ha en lösning på allt, tycker Suzan.
Hon ser till att hennes adepter får träffa varandra också, eftersom de kan ha mycket gemensamt. Det kan ibland vara svårt att bygga upp ett kontaktnät på skolan när man är några år äldre och kanske till och med har familj. Suzan upplever att alla lär sig mycket av varandra, och att hon själv utvecklats positivt i projektet.
- Jag har lärt mig så mycket av Linda och de andra. Jag är imponerad av alla starka kvinnor som jag har fått möta.
Så jobbar vi med nyheter