En historisk resa i kvarteret Lyckans köksträdgårdar

Under 1900-talet, fram till 50- och 60-talens massrivningar, var här kompakt stadsbebyggelse. I detta avrivna kvarter mellan Linden och Kristinagatan har nu en arkeologisk förundersökning, en provgrävning, genomförts under fyra veckors tid. Det intressanta återfinns bara någon meter under marknivån. Dock bara där husen inte hade någon källare, om sådan fanns är marken redan uppgrävd och alla lämningar spolierade.Det som här kan finnas är rester från årtiondena, kanske halvseklet, före den förödande ryssbranden år 1719.Odlingsrester
- Vi har hittat många avfallsbingar, och latriner också, säger Annika Nordström som tillsammans med kollegan Britt Ajneborn har grävt ut här.- Där finns bra bevarandeförhållanden, och vi tolkar resterna som att de hade med odlingar att göra. Vi har hittat många frön, t ex dill och plommonkärnor och annat som vår arkebiolog ska gå igenom. - Det verkar ha funnits flera kålgårdar här, och vi har också funnit rester av tobaksodlingar. Det är lite spännande.Spadrester pekar på, att odlingarna i huvudsak varit av typ köksträdgårdar. Däremot har man inte hittat några årderspår, som då hade tytt på mer storskaligt jordbruk.Kv Lyckan låg i själva utkanten av staden, vilket framgår t ex av den karta som Sven Ryding tog fram år 1719 när staden låg i aska och ruiner. Redan där har kvarteret sitt namn, och i princip samma utsträckning som i vår egen tid.Hus mot gatorna
Inga regelrätta husrester har påträffats under grävningarna. Däremot indicier om förekomsten av bebyggelse, så att man kan våga förmoda att här funnits hus ut mot gatorna. Rester av deglar och även en ugn kan tyda på, att här bedrivits hantverk.Man kan tänka sig, att odlingslotterna hörde till sådana hantverkarhus. Men det kan också mycket väl ha varit odlingslotter för folk, som annars bodde mer centralt.Innerstadskvarteren fick sina namn i början av 1700-talet, alltså vid just den här tiden. Bakom kvartersnamnen fanns oftast en tanke, och även här kan namnet ge en fingervisning. I en äldre betydelse var "lycka" nämligen också beteckningen på "inhägnad mindre åker eller äng, enskilt ägd och nyttjad". Ett ord som "åkerlycka" kan man väl också fortfarande se förekomma.Behöll karaktären
Utan alltför mycket fantasi kan man ju då tänka sig gammal odlingsmark, som till någon del behöll den karaktären även efter det att den börjat bli stadsmark.Här har man nu hittat ett kopparmynt från år 1676, keramik, fajans, porslin, kritpipor, kakel från kakelugnar, små apoteksflaskor, återstoden av en tunna, ett lerlager som kan ha utgjort ett golv... Stora mängder djurben har också funnits i avfallshögarna. En liten besvikelse kan vara, att man inte hittat ens det allra minsta spår från medeltiden. Sådant som kunnat tyda på, att här t ex var odlade stadsjordar. Men såpass många och intressanta är de gjorda fynden, att de båda arkeologerna utan prut kommer att föreslå att här också genomförs en komplett utgrävning. Hur det sedan blir med den saken är det länsstyrelsen, som får ta ställning till.Att para ihop
Annika Nordström ser särskilt fram emot att få de arkeologiska fynden kombinerade med skriftliga källor, som finns bevarade. - På 1600-talskartor kan man se, att kvarteret redan då var tomtindelat. Då kanske vi också kan få reda på, vilka tomtinnehavarna var och vad slags verksamheter de bedrev där.- Det har inte gjorts några utgrävningar vare sig här eller i kvarteren runtomkring. Vi vet därför väldigt lite rent arkeologiskt om den här delen av Norrköping, säger Annika Nordström.- Så allt det som nu kommer fram, det är ny kunskap!