En dag på jobbet för knarkhundarna
Istället för en enda narkotikahund får sex polishundar sköta både spårning, skydd och narkotikasök. Det är mer än ett heltidsarbete. - Jag är rädd att förarna för de här sex kombinationshundarna inte kommer att orka det höga trycket, förklarar Torgny Hultin, chef för hundenheten i Östergötland.
Bakom handduken är en liten kompress instucken i en springa i väggen. Laila nosar och går på bakbenen när hon känner lukten starkare och varje rörelse läser instruktören Per Thurfjell av. Han vet inte heller var kompressen finns utan kan bara gå på Lailas signaler. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
- Det är ett stort tryck på de här instruktörerna och hundarna. Utöver det vanliga arbetet får de ofta uppdrag på sin lediga tid att söka narkotika, berättar Torgny Hultin, chef för hundenheten i Östergötland.
Gatulangningsgruppen kontaktar dem drygt två gånger i veckan för uppdrag, det blir 700 gånger per år. Men tillgängligheten till de sex polispatrullerna kan vara svår eftersom de samtidigt går på det ordinarie schemat och arbetar skift.
<B>Det krävs mycket träning</B>
- Det blir mycket på deras fritid och jag är rädd för att de inte ska orka och sluta med narkotikaarbetet som är helt frivilligt, säger Torgny Hultin och förklarar att det krävs mycket träning med en vanlig polishund, att dessutom träna narkotikasök blir ytterligare en press på hundförarna.
- Det ideala vore att vi hade två renodlade narkotikahundar i länet tillsammans med de här sex kombinationshundarna, fortsätter han.
För att klara att säkerställa kvalitén på sökandet krävs det regelbundna övningar. I tisdags var en av de fyra gemensamma övningspassen som genomförs varje år för kombinationshundarna. Strax norr om Norrköping övade de i en stor lägenhetsinredd lada som de för dagen fått låna av en privatperson, det är övningar både inomhus och utomhus.
I lägenheterna ska hundarna leta efter kompresser som legat i narkotika. Instruktörerna gömmer kompresserna åt varandra för att det ska bli så verklighetstroget som möjligt.
Det är lite dragit, kallt och dunkelt när Per Thurfjell går in och kopplar loss Laila. Efter följer Jonas Lewenhagen som har gömt kompresserna och kan avgöra om Laila markerar på rätt ställen. Vi blir ombedda att hålla oss bakom Jonas för att undvika att bli bitna, men Laila är till större delen koncentrerad på att leta. Så fort hon klivit över tröskeln vädrar hon intensivt och koncentrerat. Hittar den ena gömman efter den andra och markerar genom att krafsa.
<B>Blir belönad</B>
- För henne är den här lukten förknippad med hennes favoritleksak, en bit av en brandslang. Hon vet av erfarenhet att när hon hittar den här lukten så får hon sin belöning, förklarar Per innan han tittar på platsen där Laila krafsat och lyckas få det att se ut som om han drog fram hennes leksak ur gömman i väggen.
Sedan är det Jonas tur att träna sin hund Ticco på Pers gömma. Vid en dörrspringa vädrar Ticco länge och väl innan han krafsar och skäller, fram åker belöningen och en liten lekstund innan de återgår till arbetet. Men först får Ticco lägga sig på golvet för att åter samla sig och Jonas går till en del av rummet för att, som det heter, göra en synretning, för att Ticco ska leta noggrannare på ett visst område. Det gör Ticco så ivrig att han knappt kan hålla sig kvar på golvet. Kryper tätt intill golvet så fort Jonas vänder ryggen till.
<B>Positiv olydnad</B>
- Under sådana här uppdrag tillåter vi en viss olydnad, vi kallar det positiv olydnad, säger Jonas och ler.
Genom att lätt klappa Ticco i sidan ger han signalen att han får leta och Ticco far iväg som ett skott, upp i soffor och på bord.
För en narkotikahund ska inte miljön ha någon betydelse, de ska inte ha några begränsningar utan fritt kunna hoppa upp på bord, sängar och bänkar trots att det står saker i vägen.
- Det syns också när han har fångat en lukt, då har han svårt att komma när jag kallar, säger Jonas.
Efter sökandet inomhus i lägenhet bär det av till andra platser.
Det gäller att öva på så många olika platser som möjligt för att hundarna ska kunna klara av alla miljöer.
De får inte bara uppdrag av gatulangningsgruppen utan även av kriminalvården.
Lite svårare
- Men det är lite svårare. Narkotika som kommer in på anstalter försvinner fort, ofta markerar hundarna på platser där det har varit, berättar Kenneth Eriksson, instruktör och den som håller i övningarna för dagen.
Det kan också handla om stora lagerlokaler som kan ta dagar för människor att leta igenom. Då är fördelen med polishundarna enormt stor.
De kan lätt känna vilket av många plastpaket som innehåller narkotika.
- Vi har inte alltid tillräckligt med fantasi för att leta på alla ställen, men hunden luktar sig till var det finns. Istället för flera dagars letande så kan det gå på några timmar eller någon dag, säger Kenneth Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter