En av 20 elever i friskolor hoppade av mitt i terminen
NORRKÖPINGAvhopp från fristående grundskolor till kommunala, mitt i terminen, är nu ett växande problem i Norrköping.I fjol hoppade minst 30 elever av från fristående skolor. Det är nära nog var tjugonde elev där.Detta skapar problem, eftersom resursfördelningen då inte stämmer med var eleverna finns.
Men 30 elever, bara det utgör sammantaget en hel klass. De fristående skolorna hade vårterminen i fjol 580 elever, höstterminen 689; det gör ett snitt på 634 elever och således 4,7 procents avhopp. En av 20 elever i de privata skolorna gick därmed tillbaka till kommunala skolan, mitt under pågående terminer.
<b>Antalet ökar</b>
Nu ökar antalet elever i de privata skolorna. Kunskapsskolan växer vidare, i höst tillkommer även Larssons. För i år beräknas snittantalet elever i dessa skolor till 850.
- Och om det även då blir 4,7 procents avhopp får de kommunala skolorna 40 nya elever att ta hand om, konstaterar Inga Arfwidsson, beställare av skola i kommundelsnämnderna City och Östra och tillika samordnare för hela kommunen.
Merparten av avhoppen är från Kunskapsskolan, följd av Rudolf Steinerskolan. En mindre del är från An-Noor (muslimsk) och Vindruvan (Agape).
<b>Orsaker till avhopp</b>
Och motiveringarna?
- Ska man hoppa tillbaka under en termin måste det finnas särskilda skäl, som föräldrarna då ska ange, säger Inga Arfwidsson.
- Det kan vara att min son inte klarar av att det inte är mer lärarstyrt. Att han har kompisarna kvar i den kommunala skolan, trivseln handlar det ju mycket om. Att barnet inte klarar upplägget, att det inte är moget att ta det ansvar som kanske friskolan kräver.
Att barn byter skola inom kommunen mitt under terminerna är förstås inte helt nytt. Men normalt har man väntat i varje fall till följande termin. Nu ökar de akuta avhoppen.
Och det ställer till problem.
<b>Går miste</b>
Skolornas bidrag för varje elev är ca 40.000 kr och utbetalas utifrån var eleven befinner sig den 15 mars resp 15 oktober. Skolan som eleven hoppat av från går då miste om bidraget - men har givetvis ändå kvar hela sn organisation från terminsstarten.
Så här kan det bli, med ett bland många exempel som Inga Arfwidsson kan ta. En elev hoppar av från Kunskapsskolan till Djäkneparksskolan. Men Kunskapsskolan rekryterar elever även under terminerna, och då är det en elev vid Borgsmoskolan som står på tur.
Vakansen uppstår alltså på Borgsmo, och där försvinner då bidraget på 40.000 kr för den eleven.
Så länge det handlar om enstaka fall kan väl det där hanteras. Men när antalet fall bara ökar, hur går det då?
<b>Smärtsam höst</b>
Även den omvända rörelsen, den från kommunala skolor till fristående, kan skapa stora problem. Nu till hösten drabbas exempelvis Lindöskolan högst påtagligt - kan Inga Arfwidsson utläsa ur sina papper.
Inte mindre än 15 elever på skolan ska då nämligen över till den växande Kunskapsskolan. Därmed försvinner 600.000 kr i bidrag till Lindöskolan.
Idag har skolan tre klasser med summa 83 elever. I höst blir det bara 68 elever - men man måste då fortfarande ha tre klasser, och samma antal lärare. Fast med avsevärt mindre pengar att röra sig med.
- Eftersom skolan måste ha lärarna kvar måste de i stället skära ner 600.000 kr på annat, speciallärare till exempel, säger Inga Arfwidsson.
Genom de fristående skolorna ökar, heter det, konkurrens och mångfald. Men å andra sidan skapas också olika problem, bland annat genom överetablering. Avvecklingen av Matteusskolans högstadium är ett exempel på den saken.
För en kommun innebär de fristående skolorna också, helt allmänt, osäkerhetsmoment som ger merkostnader. Kommunen har nämligen skyldighet att ge alla barn grundskola. Hoppar något barn av från privata skolor - eller, för den delen, om någon av dessa slår igen - då måste kommunen ta hand om de barnen. Här finns ingen som helst prutmån.
<b>Tvistefråga</b>
Detta kallas för skolpliktsbevakning och innebär i princip att kommunen måste hålla sig med en något för stor kostym i fråga om skolor, för att kunna ta emot avhopp mm.
Hur den merkostnaden ska beräknas är en tvistefråga. Problematiken har behandlats i en regeringsproposition, och i princip ska de privata skolorna få ett avdrag på sitt kommunala bidrag.
Detta eftersom inte bara den kommunala skolan, utan även de privata, ska betala sin del av skolpliktsbevakningen.
Den ersättningen ska, är det tänkt, höjas i Norrköping i år.
Så jobbar vi med nyheter