”En rättskaffens man som har betalat skatt och skött sig hela livet. Jag har varit en arbetargrabb från början till slut".
Ja, det blir svaret när jag ber den blivande 100-åringen att beskriva sig själv.
Och nog ligger det någon sanning i det.
Göte växte upp i Vilbergen i Norrköping i en stor familj med elva syskon. Redan 14 år gammal fick han jobb på Snickerifabriken Kondoren som låg på Nelinsgatan.
– På den tiden fick man betala om man vill gå i skolan längre än sjundeklass. Jag var yngst utav elva syskon så det hade vi inte råd med, säger han och skrattar.
– Vi fick börja jobba så tidigt som möjligt. Många av mina syskon arbetade inom textilen.
Till en början arbetade han som spångrabb.
Ett jobb som innebar att köra skottkärra med träspån till en eldare som i sin tur drev en generator.
Göte blev kvar inom snickeriindustrin i flera år.
– Det var ett jäkligt tungt arbete.
Generellt var det annorlunda att växa upp under 30-talet, berättar han.
– Förbi Kondoren låg läroverket och varje morgon hade någon ritat hakkors på asfalten. Hitler gapade och skrek. Mycket av det som hände då märker man av i dag.
Åren gick och 1943 blev Göte inkallad i militären.
Grundutbildningen genomfördes i Linköping tills han blev färdig skytt.
Att andra världskriget pågick runt om i Europa var inte något som skrämde honom något särskilt.
– Vi som låg inne fick inte så mycket information om kriget från befälen så vi tänkte inte så mycket på det.
Efter arton månaders långa marscher och mödosamma övningar muckade Göte äntligen och återvände till det civila.
Gifte sig med sin Marianne som han träffade tidigt i livet. Paret fick sedermera sonen Per och flyttade till Nyköping.
De sista åren innan pensionen arbetade Göte som kranförare vid järnverket i Oxelösund.
1989 gick flytten till Uppsala. Där bor han kvar än idag och trivs med att ha nära till sin son.
– Folk här tycker att min dialekt är väldigt konstig. Men det är en bra stad ändå, skrattar Göte.
Dock har han en stark relation till hemstaden. Barnbarn och barnbarnsbarn bor i Svärtinge.
Själv håller han fortfarande hårt på IFK Norrköping och Sirius.
Hur känns det att fylla 100?
– Jag bryr mig inte så mycket om det faktiskt. Åren har gått så fort. Det är klart att jag inte är så pigg längre men jag kan gå och handla själv och sköta min lägenhet helt och hållet.
Vad skulle du säga är tricket för att hålla sig ung?
– Det är viktigt att hålla sig aktiv. Äta ordentlig mat och motionera.
Tror du att det var det bättre förr?
– Man kan nog säga att det var både bättre och sämre förr. Då var det de äldre som styrde och ställde. Det var stora barnfamiljer och som liten hade man inte mycket talan. Barnen kom i andra hand.
– Dagens ungdomar måste kunna så mycket om det digitala. Det kan inte vara lätt.
Hur har du upplevt det senaste året? Med corona och allt vad det innebär.
– Det är viktigt att hålla avstånd och så. Och jag är noga med handspriten.
– Jag har fått kallelse att bli vaccinerad men väntar tills de kan komma hem till mig för att ge sprutan.
Blir det tal om något 100-årsfirande nu då?
– Det är många som hör av sig och vill komma men det går inte. Det blir den närmsta kretsen.
Göte har en nära relation till sin systerson Sören Lindell som tycker att det är synd att firandet blir i liten skala.
– Göte är så rolig att prata med, säger han.
– Han har ett otroligt kunnande om historia och kan berätta så mycket hur det var förr i tiden.