- Vrinnevisjukhuset satsar på att förbättra säkerheten för patienterna även utanför avdelningarna. Därför installeras fyra nya så kallade Hjärtstartare, eller Halvautomatiska Defibrillatorer som de egentligen heter, säger Maria Pettersson, sjuksköterska och hjärt- och lungräddningssamordnare på Vrinnevisjukhuset.
De nya defibrillatorerna kommer sitta i sjukhusets entréer och utanför konferenssalen Fornborgen, de ska vara på plats i början av maj. Maria Pettersson tycker det är en avsevärd förbättring av säkerheten.
- Det har funnits den här typen av halvautomatiska defibrillatorer eller Hjärtstartare inne på alla avdelningar sedan 2007, tidigare fanns bara manuella defibrillatorer som krävde specialutbildning. Vi upptäckte att det fanns mörka fläckar på sjukhuset där det var långt till en hjärtstartare. Vi vill att oavsett var man befinner sig på sjukhuset ska man ha nära till hjälp, säger Maria.
Hoppas alla vågar
Det är viktigt att det är nära till en Hjärtstartare om olyckan är framme. Varje sekund är dyrbar och den rådande synen är att inom en minut bör hjärt- och lungräddning (HLR) ha påbörjats och defibrillering inom tre minuter. Risken är att många inte vågar använda apparaten i rädsla för att förvärra situationen.
- Hjärtstartaren säger åt dig precis vad du ska göra och den ger inte energi om det inte är ett kammarflimmer eller kammartakykardi, vilket är mycket allvarliga rytmrubbningar i hjärtat. Det är en apparat som räddar liv. Jag vill att alla ska våga använda den, säger Maria.
Larmtelefon
På sjukhuset finns en larmtelefon bredvid Hjärtstartaren som är direktkopplad till en telefonist som ser var larmtelefonen finns. Telefonisten larmar sedan ett team bestående av sjuksköterska och läkare som beger sig till platsen. Trots det är det nog många som inte vet vad de ska göra om någon plötsligt skulle behöva hjälp. Maria förklarar hjärt- och lungräddningens ABC för Folkbladet.
Hjärt- och lungräddning
- Först ska man påkalla personens uppmärksamhet, är personen inte kontaktbar, försök skaka och väcka personen. Kontrollera sedan andningen och göra fria luftvägar. Glöm inte bort att ropa efter hjälp, säger Maria.
- Fria luftvägar får man genom att försiktigt luta huvudet bakåt, med en hand på pannan och två fingrar under hakan. Sätt öra och kind mot ansiktet på den nödställde för att lyssna och känna efter andning samtidigt som du ser om bröstkorgen rör sig, förklarar hon.
- Leta efter puls med två fingrar på sidan av halsen. Känner du ingen puls kan en hjärtstartare behövas. Den kopplas på enligt instruktionerna i väskan. Redan nu ska du börja göra hjärtkompressioner. 100 kompressioner per minut är riktmärket, tänk på låten Staying Alive av Bee Gees, säger Maria.
Bara att trycka
- Efter 30 kompressioner, i takten 100 per minut, ska du ge två inblåsningar med luft och sedan fortsätta ge 30 kompressioner och blåsa in luft i patienten tills antingen hjärtstartaren vill ge en stöt eller avbryter återupplivningsförsöket, förklarar Maria.
- Om det skulle behövas en stöt från hjärtstartaren förklarar den hur du ska göra. Det är bara att trycka på den blinkande knappen, vem som helst ska klara av att använda dem, säger Maria.