Elever och lärare betygsätter nya gymnasieskolan
År 2007 får Sveriges gymnasieskolor en ny struktur. Bland annat ska historia bli ett kärnämne och det ska införas examensprov. Största skillnaden jämfört med nu blir troligen det ändrade betygssystemet. Folkbladet har besökt De Geergymnasiet för att ta reda på tankar runt de kommande förändringarna.
Sofie Forsgren och Kalle Söderberg är fundersamma över gymnasiereformen. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- För elevernas skull är det kanske bäst med ämnesrelaterade betyg, säger han.
Med det menar han att om en studerande presterar dåligt en kort period så drabbas inte helhetsbetyget enligt det nya systemet.
Som det är nu kan ett helt kursbetyg gå i stöpet för att eleven i fråga har problem privat och därför inte sköter studierna helhjärtat en period.
Krister Hultberg är en annan lärare på De Geergymnasiet. Han har samma åsikt som Sören Franzén. Det nuvarande kursrelaterade betygsystemet bidrar också till en högre form av stress både för lärare och elever anser han. Ibland ska ett betyg sättas efter en alldeles för kort period.
Rättvisare bedömning
- Ju mer underlag en lärare har att sätta betyg utifrån, ju rättvisare blir bedömningen.
Däremot tror Krister Hultberg att det kan bli svårt för vissa lärare att ta till sig det nya systemet.
Som det är nu finns det fortfarande de som sätter det nuvarande systemet i relation till den gamla 1-5 betygsskalan.
Magnus Henell, lärare i historia och geografi,är liksom de andra lärarna övertygad om att ämnesbetyg är bättre för eleverna. Han tycker också att det är bra att historia ska bli ett kärnämne men att det borde omfatta 100 poäng i stället för 50 poäng som det nu är sagt.
Splittrade tankar
Kalle Söderberg och Sofie Forsgren är två representanter från elevrådet på De Geer. De är splittrade i frågan om det nya betygssystemet:
- Det är väl inte så himla bra, eller? säger Sofie Forsgren.
Sofie Forsgren är väldigt fundersam över ämnesbetygsystemet.
För om hon, som går Hotel och restaurang, får ett betyg på 60 poäng matte och någon som går exempelvis Natur också bara får ett betyg i matte fast att den eleven läser 300 poäng så blir det orättvist. Det beror lite på hur betygsskalan kommer se ut.
Kanske rättvist
Om man som idag multiplicerar ämnestimmar med en siffra (G=10 VG=15 MVG=20) blir det kanske rättvist. Men om det inte tas hänsyn till antalet timmar kommer det inte att kännas juste, tycker hon.
Kalle Söderberg däremot tycker att det nya systemet verkar bra:
- Som det är nu kostar det fem hundra kronor att tenta upp betygen efter gymnasiet. Under gymnasietiden har man ingen chans att tenta upp redan satta betyg, säger han.
Han är på samma spår som lärarna i frågan. Det blir humanare med ämnesbetyg än kursbetyg. Det blir också ett större lugn i undervisningen och stressen minskar.
På det hela taget verkar både lärare och elever vara positiva till ändringen av gymnasiestrukturen men frågetecknen runt både betygssystemet och andra förändringar är ännu många .
Så jobbar vi med nyheter