Elever är med och bestämmer skolpolitiken
Axel, Cecilia, Elin och Marcus är elever som från igår sitter med i gymnasienämnden. Visserligen som adjungerande och utan lön, men med en del att säga till om i alla fall. Och antagligen mycket att lära. En så kallad demokraticoach ska lotsa ungdomarna in i uppgifterna. Norrköping är faktiskt först i landet med den här ordningen.
Jan-Olov Öster och Li Teske är politikerna som ser fram mot pigga inslag i gymnasienämndens sammanträden när eleverna Elin Fredriksson och Marcus Olofsson deltar. Foto: Niclas Sandberg (011-200 464) niclas. sandberg@folkbladet.se
Foto:
- Vi socialdemokrater, sa Li Teske, vill särskilt arbeta för elevernas delaktighet, att de ska ställa krav på oss politiker, att de ska vara med och se att beslut kan tas på ett bra sätt. Det är ett steg mot en elevstyrd skola.
Från igår är två av de fyra utvalda eleverna med på nämndsammanträdet. De två andra kommer med till våren. Så ska eleverna få chans att lära sig arbetet och få en viss kontinuitet och möjlighet att följa upp frågorna. Under ett läsår kommer alltså alla fyra gymnasieskolorna att få vara med i nämndarbetet.
- Jag skulle vilja undersöka reglerna för det här med busskort, säger Marcus Olofsson som är representant från Hagagymnasiet.
- Jag undrar över varför vissa program tar upp just de ämnen de gör, säger Elin Fredriksson som kommer från Kungsgård.
Marcus säger också att han hoppas att man ska förstå det politiska språket och kanske ännu hellre få vara med om att göra ett alltför byråkratiskt språk enklare.
- Nu känns det lite som att lägga pussel när man läser i handlingarna, säger han.
Båda är med i sina skolors elevråd och liksom redan inne på den praktiska skolpolitiken.
Med särskilt stöd
De som sedan står på tur är Cecilia Segervall från Ebersteinska och Axel Rosander från De Geer.
Sofia Karsinger är demokraticoach med uppgift att informera och stödja de här eleverna i uppgiften.
- Jag ska gå igenom ärendena med eleverna före sammanträdena så de kommer förberedda, säger Sofia. Så ska det blir lättare att ställa frågor och få svar. Till sist kan vi bli mogna för en elevstyrd skola där eleverna är i majoritet i styrelsen.
Urvalet visar att de här eleverna redan är intresserade av samhället även om ingen av dem är politiskt engagerad. Men platsen i gymnasienämnden ska inte bli alltför betungande, det är mest ett sätt att "börja någonstans".
Det blir fyra möten under hösten.
Och politikerna, de hoppas i förlängningen på att få mer engagerade och kunniga samhällsmedborgare. Närmast på programmet står arbete med budgetfrågor, som sätter ramarna för vad som kan hända nästa år.
Så jobbar vi med nyheter