Efter kriget: FN:s roll i framtiden i vågskålen
NORRKÖPINGEfter USA:s attack mot Irak ligger FN:s framtida roll i vågskålen. Det menar statsvetaren Per Jansson, lektor och lärare i internationell politik vid Linköpings universitet.- Frågan är vilken pondus FN:s säkerhetsråd kan ha i framtiden, säger han.
Statsvetaren Per Jansson vid Linköpings universitet tror att Irak-kriget kommer att leda till en ökad debatt kring hur FN ska vara organiserat. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- Vad som än händer i Irak kan man förvänta sig en ökad debatt om bland annat säkerhetsrådets uppbyggnad, eftersom man nu är tillbaka i kalla kriget-situationen. De reella konflikterna gör att FN:s säkerhetsråd blir marginaliserat, säger han.
Fem av medlemmarna i FN:s säkerhetsråd är permanenta, de övriga väljs på två år. De permanenta, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina, har dessutom vetorätt i säkerhetsrådet. Under kalla kriget lamslogs säkerhetsrådet för det mesta av att någon av de permanenta medlemmarna lade in sitt veto.
- På ett sätt kan FN idag inte vara något annat än åskådare i Irakkriget, säger Per Jansson som också är spänd på hur FN:s generalsekreterare Kofi Annan tänker kommentera USA:s angrepp.
<b>Diktaturen inte stabil</b>
När det gäller Irak tror Per Jansson inte att diktaturen är särskilt stabil.
- Jag har väldigt svårt att tro att detta är en regim som är stark på någon punkt. Det finns säkert krafter i Irak som vill ha bort honom. Den nuvarande regimen kommer att rasa, frågan är bara vad som kommer efteråt. Där ligger nämligen hela problemet. Militärt är det inga problem för USA. Men det är osäkert vilken legitimitet en eventuell opposition egentligen har, säger Per Jansson.
Klyfta inom EU
Om EU noterar han klyftan som uppstått mellan främst Frankrike och Storbritannien.
- Visserligen är det ju möjligt att detta inte kommer att spela någon större roll om konflikten blir kortvarig, man det tydliggör ändå den traditionella skiljelinjen mellan Frankrike och Storbritannien. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är inte särskilt tydlig, och EU är överhuvud taget inte en speciellt stark aktör, säger Per Jansson.
Detta tror han kan förstärkas av att flera av de kommande EU-medlemmarna i Östeuropa så tydligt deklarerade sitt stöd för USA-linjen i Irakkonflikten.
I den svenska politiken är det främst Göran Perssons kategoriska uttalande om att USA bryter mot folkrätten som förvånar Per Jansson.
- Det pågår ju en debatt om kriget är ett brott mot folkrätten. Jag tycker Persson ser lite för enkelt på saken. De FN-resolutioner som redan ligger och som USA stödjer sig på är inte i strid med folkrätten. Å andra sidan finns ingen enskild resolution som ger stöd för ett angrepp.
Så jobbar vi med nyheter