Tidigare i år avslöjade Norrköpings Tidningar att kommunen hade anställt en person, en "säkerhetsutredare", som bland annat spana på misstänkta bidragsfuskare i kommunen. Det här ledde till att kommunens agerande JO-anmäldes. Anmälarna menade att det inte fanns någon laglig grund att ha en sån här tjänst, med dessa arbetsuppgifter.
Det här gjorde att Justitieombudsmannen (JO) tog initiativ till en granskning av kommunens agerande och har ställt ett antal frågor som Kommunstyrelsen och biståndsutskottet i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ska svara på.
De föreslagna svaren har varit hemliga fram till nu. Men nu finns åtminstone det föreslagna svaret från Kommunstyrelsen offentligt. 5 december ska Kommunstyrelsen ta ett beslut om sitt svar till JO. 7 december tar arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden sitt beslut.
I Kommunstyrelsens förslag till yttrande till JO svarar man på ett stort antal frågor. En fråga handlar om vilket lagligt stöd man har haft för arbetet och hur man har hållit sig till centrala bestämmelser om personlig integritet i regeringsformen och Europakonventionen.
I sitt yttrande till JO hänvisar Kommunstyrelsen till Förvaltningslagen. Där står det bland annat att "En myndighet ska se till att ett ärende blir så utrett som dess beskaffenhet kräver". Man lyfter också att Socialtjänstlagen föreskriver "att socialnämnden ska inleda utredning av det som kan föranleda någon åtgärd av nämnden".
När det gäller frågor om hur upplägget påverkar personliga integriteten erkänner man att det inte är något man har undersökt närmare. Kommunstyrelsen svarar i sitt yttrande att "säkerhetsutredaren" vilar i sina uppgifter under tiden som JO:s utredning pågår.
Sen blir det en fråga om semantik. I sitt förslag till svar till JO trycker man på att "säkerhetsutredaren" inte bedriver ”spaning”. Man vill kalla det för "observationer". "Spaning är en polisiär term, som innefattar systematisk kartläggning av personers vardag i syfte att utreda eller motverka brott", står det i förslaget till yttrande.
Enligt det föreslagna yttrandet var syftet med tjänsten helt enkelt att hitta fuskare i ett tidigt stadium. ”När observationer genomförs sker det alltid med utgångspunkt i en konkret misstanke om att bistånd söks eller utbetalas på felaktiga grunder", skriver man.
Enligt svaren på JO:s frågor framgår det att inte bara den misstänkte fuskaren riskerade att dras in i utredningen. Även den som ingår i samma hushåll eller besöker hushållet blev föremål för observationer. "I undantagsfall kan även den som befinner sig i närheten av en biståndstagare som observeras komma att omfattas av observationen", skriver man i sitt yttrande.
När JO frågar om hur "spaningen" eller "observationerna" har genomförts blir det klart att spaningen oftast skett på allmän plats som exempelvis vid den misstänktes entréport där man förväntas kunna göra observationer.
Det framgår att "spaningarna" inleddes i maj 2021. Av yttrandet framgår det att säkerhetsutredarens observationer bidragit till hel- eller delavslag på biståndsansökan i åtta ärenden. Observationer har bidragit till återkrav av ekonomiskt bistånd i sex ärenden. Observationer har lett till sex polisanmälningar för misstänkt bidragsbrott.