Efter 14 år lämnade Helene livet som nunna
Foto: Fotograf saknas!
Hon studerar på socionomprogrammet men har tagit studieuppehåll. Det blev för mycket i våras, när hennes bok kom ut, alla intervjuer, studierna och familjelivet. Nu måste hon få tid för att återhämta sig.Under 14 år levde Helene i kloster i Danmark. De två sista åren blev hon överflyttad till ett annat kloster, eftersom hon mådde så dåligt. Hon funderade till och med på att begå självmord. Hon hade hållit masken för länge, spelat ett rollspel för att övertyga andra, men hon upplevde att Gud inte fanns i hennes liv.- Jag hade ingen kontakt med mitt inre, utan lyssnade bara utåt, på andras råd hur man skulle växa i sin andlighet. Det finns en tradition inom klosterlivet, att man ska uthärda i sin tro. Känslor är något lågt och att uppleva Gud är mest för amatörer.Censurerar sig själv
När sedan abbedissan missbrukade sina befogenheter, just den kvinna som hade fått Helene att välja att gå i kloster, ja då sade både hennes kropp och själ ifrån.- Bara den som själv har levt i ett slutet samhälle, där det inte finns något friskt att jämföra med, vet att man inte längre förmår att tänka självständigt och att man censurerar sig själv. Så för mig var det otänkbart att ifrågasätta abbedissan, trots att jag såg när hon slog en annan nunna. Abbedissan var ju utvald av Gud.Del av Gud
Helene tog timeout från klosterlivet och åkte till Göteborg. Tre månader senare blev hon löst från sina löften. Vatikanen insåg att hon inte mådde bra i livet som nunna. Hon kom till Göteborg som en trasig människa. Men där, i ett katolskt kollektiv, fick hon hjälp och stöd att utforska livet. Hon började studera på komvux, skaffade sig gymnasiekompetens och träffade sin man.- Jag har funderat mycket kring kristen vägledning. Vad är det? Att man går tillsammans eller att någon annan säger till dig, vad som är rätt? Jag tror att det gudomliga finns inom oss själva och att vi är en del av Gud. Jag tror fortfarande att den kristna kyrkan, på samma sätt som andra religioner kan vara en hjälp för somliga, för att finna sanningen om oss själva. Men vi kan också göra det på egen hand.Helene vet själv när hon mår bra. Det är när hon promenerar i skogen, under sommaren sitter på balkongen och njuter, då känner hon lugnet inom sig, Guds närvaro. Det räcker bra så.- Det är inget intellektuellt arbete att hitta sin tro men man måste lyssna inåt och fråga sig själv vad man vill, säger Helene och hon smuttar återigen ur kaffemuggen.Inte längre katolik
Hon är inte längre katolik utan istället medlem i Svenska kyrkan. Men hon besöker kyrkan mycket sporadiskt. Sedan hon flyttade till Norrköping, har hon bara varit två gånger i sin församling, båda gångerna i samband med dotterns dop.- Jag säger inte att det inte går att vara katolik. Det finns människor som vill ha svaren serverade och som söker en objektiv sanning. Det kan vara deras väg. Min lillebror till exempel är katolsk präst. Men det är inte min väg.Hemma i Danmark har Helenes avslöjanden ifrågasatts, även om hennes upplevelser också har bekräftats av andra, som har varit i kontakt med klostret. Hennes kritiker menar dock att hon med sin bok är ute efter att skada kyrkan. Man kan bryta sig loss
- Jag berättar om mina erfarenheter eftersom det finns andra människor som delar liknande erfarenheter. De upplever att de inte kan ta sig ur dåliga äktenskap, eller jobb där de inte mår bra. Men jag är ett exempel på att det går. Jag hade en topposition i klostret men kunde bryta mig loss. Vi människor har en kraft inom oss, som är större än vad vi tror. Vi anar inte ens djupet inom oss.Helene tog steget in i klosterlivet när hon var 16 år. Hon stannade där i 14 år och var en vuxen kvinna när hon lämnade det livet. Trots det som har hänt, så ångrar hon inte det som har varit .- Dåliga erfarenheter är inte farliga och mitt tidigare liv i klostret är ingen parentes utan en del av min historia.
Så jobbar vi med nyheter