Per Loftås är kirurg och beredskapsöverläkare på Universitetssjukhuset i Linköping. "Det är tyvärr en tydligt ökande trend för ökande skjutvapenvåld i Sverige sedan 2010", säger han.
Allt fler skadas i skjutvapenvåld. Redan 2021 visade utdrag ur Socialstyrelsens patientregister på en ökning av skadorna sedan 2010. Enligt uppgifter från Sveriges Radio Ekot fördubblades antalet skjutningar i Norrköping 2023 jämfört med 2022: Sexton skjutningar 2023 mot åtta under hela 2022.
Per Loftås är regional beredskapsöverläkare och kirurg på Katastrofmedicinskt centrum på Universitetssjukhuset i Linköping. Han skriver under på bilden om en eskalering av skjutvapenvådet och berättar att sjukvården i länet har tvingats att öka sin beredskap för att klara situationen.
– Det är tyvärr en tydligt ökande trend för ökande skjutvapenvåld i Sverige sedan 2010. Vid skjutvapenvåld är det en dålig kombination av hög dödlighet och ofta mycket kort tid för att kunna påverka förloppet och rädda livet på patienten. Detta gör att det krävs en välövad organisation med tydliga rutiner, med beslutskompetenta individer, som kan agera dygnet runt ändå från skadeplatsen och in på sjukhuset, säger han.
Enligt statistik fördubblades antalet skjutningar i Norrköping 2023 jämfört med 2022.
Per Loftås berättar att sjukvården sedan några år tillbaka har intensifierat utbildningen med övningar och utbyte med USA och Sydafrika där det finns en större vana att jobba med skjutvapenvåld. I Östergötland har regionen tagit fram och driver en kurs i krigstraumatologi via Katastrofmedicinskt Centrum där deltagare kommer från hela landet.
– Dessutom bedrivs flera utbildningar kring traumatologi; allt från omhändertagande på skadeplats eller akuten till hur man praktiskt hanterar dessa skador på operation. Flera av dessa utbildningar genomförs tillsammans med försvarsmakten som också har intensifierat sin utbildning kring skottskador, säger han.
Skottskadorna har blivit mycket mer allvarliga menar vården. Förr riktades skott exempelvis mot knän eller ben.
En bild är också att det dödliga skjutvapenvåldet ökar. 53 personer sköts ihjäl av en annan person i Sverige 2023. Framför allt är det i områden runt Stockholm. Men dödsskjutningar har skett över hela landet. I exempelvis Göteborg, Uppsala och Eskilstuna. Enligt polisens statistik sköts 62 personer ihjäl 2022. 2021 var siffran 45 döda. 2020 var det 47 och 2019 var det 45 som sköts till döds.
Två dödsskjutningar inträffade i Norrköping 2023. 27 november hittades en man med skottskador i Marielund vid 20-tiden på måndagskvällen. Han fördes med ambulans till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda. 20 december sköts en 17-årig pojke till döds i nära anslutning till en matbutik i stadsdelen Marielund. Polisen bekräftade senare att pojken var en del av konfliktmiljön i Norrköping.
Den 20 december förra året sköts en 17-åring till döds i Norrköping.
– Uppfattningen att det har blivit mer dödligt våld med skador mot huvud och bröstkorg stämmer, och tyvärr så avlider flera på plats och kommer aldrig in till sjukhus och syns då inte heller i sjukvårdens statistik. Bilden med ökande direkt dödligt skjutvapenvåld ser även vi här i Östergötland, säger Per Loftås.
Med en ökad konfliktnivå i Sverige beskrivs också en ökad hotbild mot vårdpersonalen. Så till den grad att väktare och polisbeskydd måste tas in till vårdavdelningar ibland. Men Per Loftås kan inte svara hur det påverkar personalen.
– Vad gäller säkerheten så ser vi framför allt det när det de som är skadade har en hotbild. Då ansvarar polisen för de insatserna. Jag har ingen specifik kunskap om vad gäller hotbilden mot personal, säger han.
Norrköping plågades av dubbelt så många skjutningar under 2023 jämfört med 2022.
Per Loftås tycker att kompetensen för klara ett ökande skjutvapenvåld finns i regionen. Både i Linköping och Norrköping. Han tror också att uthålligheten över tid kommer öka när allt fler utbildas och får vanan att hantera den här typen av skador.
Vad skulle ni behöva komplettera med för att klara er uppgift ännu bättre?
– Mer tid och möjligheter för personal och läkare att komma ifrån det så viktiga vardagsarbetet för att få öva på det ovanliga och svåra, säger han.
Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, där finns verksamheten som sätts i arbete vid särskilda händelser. Här jobbar Per Loftås.
Vad tycker du själv är svårast att hantera för sjukvården när det gäller skjutvapenvåld?
– Dels är det tidsfaktorn där man måste ta väldigt svåra beslut och göra rätt moment på mycket kort tid gemensamt i ett team, men också att det nu är väldigt unga individer som till och med kan vara barn, vilket väcker mycket känslor och kan vara svårt att hantera på flera plan.
Till slut. Om du fick önska något?
– Att vi inte skulle behöva uppleva skjutvapenvåld mot någon, men framför allt inte mot barn.