När den första preliminära sammanställningen av slutbetygen i årskurs 9 presenteras ser man att meritvärden och gymnasiebehörighet ökar och att de elever som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen blir allt fler i Norrköpings kommunala skolor.
– I dag är jag väldigt glad, därför trots den här exceptionella våren som har varit, med allt som corona har inneburit, så ökar meritvärdet för årskurs 9, från 218 till 226. Vi kan också se att skillnaderna mellan flickor och pojkar minskar, och vi ser att skillnader mellan skolorna minskar, alltså likvärdigheten, vilket är något som vi har jobbat för, säger Kikki Liljeblad (S), skolkommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden.
Meritvärdet, summan alla ämnesbetyg, är det högsta Norrköping haft på flera år, om man tittar bakåt till 2012. Sju av elva enheter har förbättrat sina resultat, visar utbildningsdirektör Sofie Lindén.
– Vi ska ställa krav på alla elever, vi ska ha förväntningar på alla elever, alla kan lyckas, säger Kikki Liljeblad och talar om att hålla i och hålla ut, och tänka långsiktigt.
Gymnasiebehörigheten till yrkesprogrammen ligger på 82 procent, mot 77 förra året. 72 procent av eleverna i årskurs 9 uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen. 2019 var den siffran 69 procent.
Djäknepark är den skola som förbättrat sitt meritvärde mest av alla, från cirka 215 till 239,9. Framgångfaktorer har varit att noga följa varje elevs utveckling, vad som fungerar bra för varje elev, ett bra elevhälsoteam, ökad skolnärvaro, ett nära ledarskap, en modell för likvärdiga lektioner, att alla lektioner börjar och slutar på samma sätt, och ett tvålärarsystem i svenska, engelska och matematik som ger individuell stöttning, berättar Maria Andersson, förstelärare och lärare i svenska, engelska och franska, och Fredrik Hildelöv, lärare i matematik, NO och teknik.
Flerspråkiga lärare har också hjälpt elever med annan språkbakgrund, två eftermiddagar i veckan erbjuds läxhjälp och Djäknepark anordnar egen lovskola. Djäknepark har också varit tidig med att vara en digital skola.
Maria Andersson talar också om det vanliga vardagliga jobbet i klasserna, där man tänker på anpassningar och individualisering, inte bara för de elever som riskerar E eller F, eller har en NPF-problematik, utan man försöker hitta varje elevs styrkor och svagheter, så man även kan höjas från ett C till ett B.