Diskrimineringen i Norrköping kartlagd
Var tredje utlandsfödd i Norrköping har känt sig diskriminerad någon gång de senaste tre åren. 85 procent känner sig åsidosatta på grund av sin etnicitet. Arbetsgivarna har värst fördomar. De är skyldiga till hälften av all diskriminering i samhället.
Speciellt svårt är det som född utanför Norden, och allra svårast om man är född utanför Europa.
Det visar en undersökning från Antidiskrimineringsbyrån som presenterades i fredags.
- Jag är inte förvånad, säger Eva Lips på Antidiskrimineringsbyrån.
- Sådana här undersökningar är mycket viktiga för arbetsmarknaden, säger Raouf Resseaissi, expert på Integrationsverket.
- Varför får inte invandrare ett snabbare inträde på arbetsmarknaden? Varför har de inte en karriär som liknar den typiska, frågar Raouf Resseaissi.
Diskriminering är svaret, om man tror på resultaten från undersökningen.
3 000 personer
I undersökningen har 3 000 personer med utländsk bakgrund frågats om sina erfarenheter av diskriminering i det svenska samhället. Undersökningen genomfördes i Norrköping, Stockholm och Göteborg, där tusen personer från varje stad har utfrågats. Av de svarande i Norrköping hade en tredjedel känt sig diskriminerade minst en gång de senaste tre åren.
Av de som känt sig diskriminerade i Norrköping hade 48 procent upplevt detta på arbetsmarknaden, en fjärdedel haft problem med bostad på grund av diskriminering och 15 procent känt sig utsatta på skolor, kurser och universitet
Mycket hög siffra
Var elfte diskriminerad i Norrköping hade upplevt diskriminering i kontakter med rättsväsendet. Med tanke på att det är en minoritet som överhuvudtaget kommer i kontakt med rättsväsendet kan siffran betraktas som mycket hög. Samma resonemang kan användas om de 15 procent som känt sig diskriminerade av sjukvården.
Undersökningarna i Stockholm och Göteborg visade liknande resultat.
En svårighet med undersökningen är att olika grupper i undersökningen har svarat i olika utsträckning. En tredjedel av de med asiatisk bakgrund svarade inte. Samma siffra gällde för personer födda i Europa. Mindre än hälften av de med afrikansk bakgrund svarade. Lägst var siffran för de födda i övriga världsdelar, där 6 av 10 inte svarade.
En anledning kan vara språket. På grund av små resurser kunde inte enkäterna skickas ut på något annat språk än svenska.
- Hur ska man kunna svara på om man har blivit diskriminerad av facket, om man inte vet vad "facket" betyder, säger Zlatko Laks från Futurum. Futurum är en paraplyorganisation för invandrarföreningar, och en av Antidiskrimineringsbyråns medlemsorganisationer.
Antidiskrimineringsbyrån arbetar nu med en uppföljande undersökning tillsammans med Integrationsverket.
- Tack vare den här undersökningen vet vi om och i vilken utsträckning människor känner sig diskriminerade. I nästa undersökning vill vi gå djupare och mer ta reda på varför de känner som de gör, säger Eva Lips.
På Antidiskrimineringsbyrån hoppas man ha den nya undersökningen klar någon gång under hösten.
- Det här är pionjärarbete på ett stort fält, säger Raouf Resseaissi.
- Varje fråga och svar här skulle kunna bli en doktorsavhandling, säger Raouf Resseaissi.
Så jobbar vi med nyheter