Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det våras för spårvägen

NORRKÖPING
Spårvägen går mot en ny vår i Europa.
Ökat intresse för spårväg finns även i Sverige. Kunskaperna om spårvägen som transportmedel är ringa.
VTI har därför startat ett fyraårigt spårvägsprojekt. 2003 beräknas resultat föreligga. Fem miljoner kronor finns till forskningen.

Spårvägen går mot en ny vår. Intresset för miljövänliga transportsätt ökar i Europa. Nu hat VTI i Linköping startat ett spårvägsprojekt.
FOTO: ANITA KJELLBERG

Spårvägen går mot en ny vår. Intresset för miljövänliga transportsätt ökar i Europa. Nu hat VTI i Linköping startat ett spårvägsprojekt. FOTO: ANITA KJELLBERG

Foto:

Norrköping2001-11-13 00:00
Temaledare för spårvägsforskningen är Ragnar Hedström.
- Det finns en hel del oklara frågor om spårvägens för- och nackdelar. De dåliga kunskaperna leder ibland till oseriösa debatter. Det påstås exempelvis att spårväg är dyr och farlig. Vi vet inte hur dyr och hur farlig. Här behöver kunskaperna förbättras.
Övergripande mål för temaforskningen är spårvägens plats i transportsystemet.
Temat koncentreras till fyra delområden: marknad, ekonomi, fordon och infrastruktur samt spårvägssystem i stadsmiljö.

<b>Svensk spårväg</b>
Spårväg finns i Sverige främst i Göteborg och Norrköping. Göteborg bygger ut. Norrköping har diffusa planer på förlängning av sina spårvägslinjer.
Norrköpings system är litet men har ändå rätt stor betydelse. De två linjerna svarar för 40 procent av de kollektiva resorna i staden.
Forskarna ägnar dock mesta intresset åt utländska spårvägar. Norrköpings system är för litet för att ge utrymme till mer ingående forskning. Särskilt i Tyskland, Schweiz, Frankrike och Storbritannien pågår omfattande spårvägsutbyggnad.

<b>Säkerhet</b>
Norrköping finns ändå med i doktorandprojektet "psykologiska faktorers betydelse för upplevd attraktivitet hos kollektiva transportmedel."
Projektet genomförs av Charlotte Alm vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. En studie har skett i Norrköping. Arbetet ska utsträckas även till Göteborg. Resultatet väntas inte förrän om fyra år.
Rent allmänt kan efter den inledande studien i Norrköping sägas att bilresor upplevs mer positivt och anses medföra mindre risk för våld och trakasserier. Risken för trafikolycka bedöms dock större i bil.
Lång gångtunnel, mörkt skogsparti eller park bidrar till otrygghet. En ensligt placerad hållplats vid ett skogsparti är avskräckande. Skadegörelse och nedskräpning ger däremot inte samma känsla av otrygghet.

<b>Lönsamhet</b>
I en annan studie ska Anders Ljungberg som pluggar transportekonomi vid Linköpings universitet undersöka om satsningar i kollektivtrafik är ekonomiskt lönsamma. För spårvägen gäller det att finna relationer där marknadsandelar kan tas från biltrafik. Om nya spårvägar tar marknadsandelar från busstrafik är det inte intressant.
Tomas Svensson från VTI undersöker effekter på stadsmiljön. Nyanläggning av spårväg kan användas för att begränsa biltrafik. Kan en ny spårväg rent av innebära nya kommersiella satsningar?
Ytterligare en rad tvärvetenskapliga projekt ska besvara hur och när spårväg är bästa alternativ för kollektivtrafiken.
- Frågor om miljö och trafik i stadskärnor är centrala, säger Ragnar Hedström. Jämförelser kommer att ske mellan utländska och svenska spårvägsprojekt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om