Det var en gång torghandel
Foto:
hallens förödelse och sa att "nu är det slut med de roliga lördagsvandringarna till torget". Det märktes våren och
sommaren efter att det inte blev så livligt. Början till nedgången i torghandeln var annars när de stora varuhusen etablerades i södercity. De öppnade med stora livsmedels- och grönsaksavdelningar och försökte få det lite saluhallsliknande. Då hade torget varit stabilt i cirka 60 år.Upprinnelsen till Nya torgets framgångsrika period var att Tyska torgets torghandel flyttade dit kring 1900. Där fanns redan från sekelskiftet två saluhallar. Deras huvudgrenar var charkuteri, fisk, frukt, blommor och grönt. Tillsammans med torget blev det en mäktig koncentration av handeln lördagar och onsdagar.Trängsel och gemyt
Under den gamla goda torgtiden var det folkvandring till detta stadens förnäma torgcentrum. Trängsel och gemyt rådde. En del kom till torget kanske bara för att träffa vänner och prata om tidens händelser, eller för att titta på blomsterprakten. Torget karakteriserades av ett litet hus mitt på. Det användes till förvaring av torgbord, redskap för torgets skötsel och dylikt. På södra sidan av huset var tillagd en den tidens gjutjärnspissoar. Med tiden blev där dock både hygien- och trivselproblem. Torgstånden blev för nära, lukten besvärade.Inrättningen användes även som "dryckeslokal" för där halsade en del av systembolagskunderna sina inhandlade starka drycker. Bolaget låg i ett hörn vid Trädgårdsgatan. Torghuset stod kvar i flera decennier innan det revs och blev ersatt av modernare hus.Fyllebänkar
Det nya torghuset byggdes i utkanten av torget. Det bidrog till att torget såg ut att få en större naken yta. Fram mot 1980 lades fram förslag om att göra torget grönare i östra delen. Det skulle bli trivsammare med rabatter, träd, häckar, blommor och några bänkar. Det blev en märklig reaktion.- Ett torg med bänkar, där kommer bara att sitta fyllon och dricka! Bättre med bänklösa asfaltytor, hette det
bl a från många torgbesökare. Stadsträdgårdsmästare Stig Hellerström blev förvånad och undrade om bänklösa torg och asfalt skulle vara trivselstadens vapen mot utslagna människor. Asfalt botar väl ingen alkoholism, fastslog han. Samtidigt undrande över om Hörsal- och Sankt Olaiparkens bänkar och grönt kunde vara kvar..Fortsatt torgångest
Nog tömdes väl en och annan flaska Brännvin special och ölburk på torgbänkarna, men snart accepterades torgets grönsektor. Men vad kunde göras för att få mer besökare i Gamla stan och till torget? I tio-femton år funderades nådet, medan det blev glesare mellan torgstånden. Kunde det dra folk till och förbi torget i ett gång- och cykelstråk på bro över Strömmen via Strömsholmen från Saltängsgatan? Och lite mer parkeringsplatser? Torgytan måste möbleras om igen, kom man fram till. Bort med det tjugo år gamla gröna. Nya markinstallationer, vattenspegel vid Kristinagatan och fyra stolpar mitt på torget för ljusarmatur ersatte.Som det ser ut i dag finns inte mycket yta kvar för traditionell torghandel. Ytterst få riktiga torghandlare ställer upp.Försöket sprack
I mitten av 1980-talet fanns en saluhall som nystartat efter den brunna hallen. Men det försöket att få fart kring torget gick inte så bra. Nybygget var ambitiöst, men efter några år märktes att
förutsättningarna för framgång inte räckte.Sedan många år är det Konsum efter saluhallen. Bredvid låg en kort tid Systembolagets vinbutik, men det var ett koncept som heller inte drog så mycket mer folk till torget. En idé har varit att bygga bostadshus på en del av torgytan. Somliga har resignerat och föreslagit att torghandeln flyttas tillbaka till Tyska torget. Det är bara så att Norrköping är slut som attraktiv torghandlarstad. Trist nog!
Så jobbar vi med nyheter