Det kan bli en riktigt dyster vinter!
Klasskillnad!Norrköpings Dolphins-Plannja brukar vara en tvåtimmarsthriller av bästa märke.Gårdagens möte var en enda lång utskåpning, en match utan nerv som var avgjord på en timma och 35 minuter.Då är inte basket speciellt roligt.
Kenneth Thapper
Foto:
Raset började redan från första uppkast. 4-13, 6-18, 18-29 och 19-33 var siffror från första quartern. I paus stod det 46-61. Och när man trodde att Dolphins skulle försöka sig på att komma tillbaka, ja då klev Fred Drains in i handlingen och satte två klockrena "treor" och efter nio minuter stod det hyela 63-91, alltså - 28 poäng.
Pinsamt.
Redan innan tredje quartern var slut lämnade de första besvikna åskådare Mässhallen, det är inte brukligt vid basketmatcher annars att man går innan slutsignalen. Men alla kände hur förnedrade deras favoriter blev. Har nog aldrig upplevt en sådan överlägsenhet från Plannja sida som just i den här matchen. Inte skuggan av en chans hade Dolphins att vända på tillställningen.
Amerikansk uppvisning
Plannja har allt det Dolphins saknar. Framförallt ett oerhört jämnt material samt två amerikaner som kan leverera. Andrew Mitchell, den lille bolltrollaren, dominerade första halvleken totalt då han också satte 19 poäng. Carlos Wheeler var inte mycket sämre med 13 men i andra öste Wheeler in poäng och till slut hamnade båda amerikanerna på 29 poäng vardera, alltså gjorde de 58 poäng av lagets 109.
Men Plannja har så mycket mer att komma med. Fred Drains exempelvis, den spelartyp som Dolphins i dag helt saknar. Fred, som redan hade klätt på sig vinterutrustningen (scarf och långa svarta strumpor) spelade ungefär halva matchen och visade fortfarande vilken betydelse han har i ett basketlag. Nu gjorde han 17 poäng och bidrog i allra högsta grad till Plannjas seger.
Tre förluster på de fyra inledande matcherna ger knappast Kelly Grant och hans spelare någon arbetsro. Det var första matchen jag såg med Dolphins i höst och till att börja med måste jag direkt notera den totala besvikelse jag kände över vad de tolv aktörerna presterade.
<B>Grånade gentlemän i come back</B>
Det har i höst talats om Gee Gervins bollartisteri, långe polacken Pawel Mróz som ska vara ett framtida NBA-ämne, Stefan Grundberg som efter sina år i USA, skulle utvecklats till något extra och nye amerikanen Mark Reed som skulle vara en duktig komplementsspelare.
Men vad får jag se. Jo, Anders Marcus och Anders Bergqvist, båda födda 1966, på planen. Jag blev lika överraskad som många andra när jag fick höra att dessa två grånade gentlemen gjorde göra come back. Först var det "Berka" som sa ja till en säsong till, sedan dök Marcus upp på träningarna. Till Marcus försvar måste jag dock erkänna att han inte gjorde bort sig, däremot märkte jag inte "Berka" speciellt mycket.
<B>Bättre amerikan behövs</B>
Först när Joakim Åström kom in i sista perioden blev det lite fart och fläkt över Dolphins spel. Vet exempelvis inte alls hur Kelly Grant ska få något flyt i det här laget inom rimlig tid. Det första han bör göra är naturligtvis att skaffa fram en betydligt bättre amerikan än Mark Reed, vilken bara har kontrakt över matchen mot Sundsvall på lördag.
Men det räcker naturligtvis inte till för att spela jämnt med Plannja i år. Ej heller att besegra lag som Sundsvall, Ockelbo, Akrolpol, Solna och Södertälje.
Händer det inte speciellt de närmaste veckorna kan det här bli en riktigt dyster vinter. Även för Dolphins herrar. Damerna har ju redan uppträtt allt annat än bra hittills, - 50 poäng borta mot Luleå senast är redan ut sagt skrämmande.
Det måste hände något snabbt. Annars tröttnar Norrköpingspubliken även på basketen.
Så jobbar vi med nyheter